Skolpepp
Hej !
Nu sitter jag i skolan. Miro hälsar.
Hejdå.
Nu sitter jag i skolan. Miro hälsar.
Hejdå.
Lättdryck
Oooo voodoo som Johan brukar säga. Lång dag idag, grinig dag idag, fint det. Skolan 8-16.30 för att sedan köra en härlig promenad hem där jag försökte ringa Bjart som inte svara, Bjart svarar numera enbart på kontorstid 7.15 – 12.00. Sedan försökte jag ringa GW men den mannen låg förmodligen och sov, även han blivit sämre på att svara på sistone. Men sen fick jag äntligen svar och det var ingen mindre än Dota jag hade med mig på tråden, mycket bra för vi kom överens om att åka till Vildis (Vildanden). Vildis är ett nytt hippt namn som jag har för mig att Mr Y myntade för inte alltför längesen.
På Vildis hade vi ett mission; trixa med mitt gamla skrivbord som Dota ska ta över och även två hyllor hamnade i bagageluckan på den vackra V70:n. Jag fick med mig min golfbag och min extra säng så det var mycket bra, men bäst var ändå att åka i tjänstebilen från Vägverket. Tårögd.
Efter hela den här långa dagen med otroligt mycket verksamhet tröt krafterna rätt rejält och trots en stor hunger somnade jag på soffan. En halvtimme senare vaknar jag istället med en extrem hunger och en grinighet utan dess like. Matlagningen planeras och jag börjar koka pasta och trixa i ordning köttbullar (ja det blev den klassiska måltiden med spiralpasta i tre färger – köttbullehalvor – creme fraiche med paprika och chilismak – ihoprört i en kastrull – klart på en periodpaus i hockey). Detta sketna tips står sig dock blekt i jämförelse med gourmet-Johans tips.
Grejen var dock den att när jag kom till creme fraichen hittar jag ingen burk i kylskåpet, jag har glömt att handla den lilla sketna burken och det är den som gör hela måltiden. Kvällen förstörd. Trött, extremt hungrig och grinig trampar jag därför till Ica femhundra meter bort och de var f-n en riktig plåga. På vägen ner känns kroppen kass, det är halt under fötterna eftersom jag har dåliga skor, inne på Ica köper jag alldeles för mycket varor eftersom jag är så hungrig, i kassan är de minst kö hos sura tjejen så jag ställer mig såklart där och får inget ’hej’ för andra gången i rad, på vägen hem är det halt och i trapptornet tror jag hela tiden att det är våning fyra men möts av en 2:a och en 3:a på dörrarna, besvikelse. Sen blir det i alla fall mat och jag blir nöjd. Grinigheten avtar, skönt.
Jag har kommit på att man nog är rätt trött i huvudet, hjärnan och tanken när man börjar fundera på ifall man har några byxor på sig när man är ute och går. Anledningen dock att man trampat runt i enbart långkallingar hemma några minuter tidigare men ändå. Byxorna var i alla fall på, nästan lite tråkigt det.
Kram kram, puss puss, kram kram, stor puss, liten kram, puss puss, liten puss.
På återhörande
/Nacho Libre
På Vildis hade vi ett mission; trixa med mitt gamla skrivbord som Dota ska ta över och även två hyllor hamnade i bagageluckan på den vackra V70:n. Jag fick med mig min golfbag och min extra säng så det var mycket bra, men bäst var ändå att åka i tjänstebilen från Vägverket. Tårögd.
Efter hela den här långa dagen med otroligt mycket verksamhet tröt krafterna rätt rejält och trots en stor hunger somnade jag på soffan. En halvtimme senare vaknar jag istället med en extrem hunger och en grinighet utan dess like. Matlagningen planeras och jag börjar koka pasta och trixa i ordning köttbullar (ja det blev den klassiska måltiden med spiralpasta i tre färger – köttbullehalvor – creme fraiche med paprika och chilismak – ihoprört i en kastrull – klart på en periodpaus i hockey). Detta sketna tips står sig dock blekt i jämförelse med gourmet-Johans tips.
Grejen var dock den att när jag kom till creme fraichen hittar jag ingen burk i kylskåpet, jag har glömt att handla den lilla sketna burken och det är den som gör hela måltiden. Kvällen förstörd. Trött, extremt hungrig och grinig trampar jag därför till Ica femhundra meter bort och de var f-n en riktig plåga. På vägen ner känns kroppen kass, det är halt under fötterna eftersom jag har dåliga skor, inne på Ica köper jag alldeles för mycket varor eftersom jag är så hungrig, i kassan är de minst kö hos sura tjejen så jag ställer mig såklart där och får inget ’hej’ för andra gången i rad, på vägen hem är det halt och i trapptornet tror jag hela tiden att det är våning fyra men möts av en 2:a och en 3:a på dörrarna, besvikelse. Sen blir det i alla fall mat och jag blir nöjd. Grinigheten avtar, skönt.
Jag har kommit på att man nog är rätt trött i huvudet, hjärnan och tanken när man börjar fundera på ifall man har några byxor på sig när man är ute och går. Anledningen dock att man trampat runt i enbart långkallingar hemma några minuter tidigare men ändå. Byxorna var i alla fall på, nästan lite tråkigt det.
Kram kram, puss puss, kram kram, stor puss, liten kram, puss puss, liten puss.
På återhörande
/Nacho Libre
Studieresa III, Charlize Theron och Hoa-Hoa
Okej, idag (jag skriver detta precis innan midnatt så det är fortfarande tisdag men jag kommer posta det efter midnatt och då är det onsdag, men jag menar så klart tisdag eftersom jag skriver det innan, fränt) var vi på studieresa numero tre. Denna resa gick till krokarna utanför Kristianstad där det planeras för en ny väg över en hel del åkrar så vi gick över dessa åkrar. Vi gick över bäckar, hoppade över taggtråd och jag blev blöt och kall om fötterna vilket höjde febern till 42 grader igen. Men trots detta så var denna resa ändå rätt skön, mest på grund av att vädret var så kanon - strålande sol och snön låg vit på backen vilket gjorde det hela mycket ljust och trevligt. Sedan skadar det aldrig med frisk luft.
Betyg: J J J
***
Eftermiddagen fördrevs med att sitta bänkad med fötterna mot elementet då feeling saknades i dom efter resan och resten av the body låg under täcket. Detta medans Disney Channel kördes på televisionen. Det är nästan så man glömt bort vilken underbar kanal Disney Channel är, alldeles för längesedan jag kollade.
***
Kvällen spenderades sedan i köket för lite matlagning och sedan framför Charlize Theron. Den damen och jag har en speciell historia, så det är lika bra att jag berättar.
Trots att jag har tappat allt för den en gång så kära Kristina Kappelin, hon håller på fel lag, så är det ändå läge att koppla på hennes röst igen, det har hänt en gång förut och detta är ett sånt special moment att det är dags igen. Jag lämnar därför över till Kristina Kappelins röst i följande stycke;
"Vi reser tillbaks till våren 2006 då en nyfylld 20-åring vid namn Jaker är bosatt i den stora världsmetropolen Rom. Förutom den fantastiska lägenheten som delades med en japansk pizzalärling (som trots idogt jobbande aldrig lärde sig den italienska finessen i pizzabakande, men det är en helt annan historia) så blir Stazione Termini som ett andra hem för den unge Jaker. Då både snabbköpet, metron och promenadvägen till skolan ligger eller går igenom den stora stationen blir det besök där i stort sett varenda dag. Det är under en av dom vanliga dagarna, i vardagslunken för en ung man som börjat vänja sig och smälta in i det italienska livet som det händer. Plötsligt står hon bara där. 10 meter bred och 20 meter hög. Charlize Theron. Hon gör reklam för J’Adore för den store Christian Dior och Jaker, han är som fastlåst i marken av beundran. Ibland får ett första möte en betydande effekt och vår unge man lovar vid det tillfället att hans framtida flickvän skall få J’Adore parfymen i en ren uppskattningspresent vid första bästa tillfälle."
Slut på Kappelin röst och åter till normalt läge.
Men vad har då denna historia med kvällen att göra ? Jo, när man ibland skakar på huvet och nästan ger upp över hur mycket dåligt det går på televisionen när man verkligen vill se någonting bra så dyker det plötsligt upp en doldis. Under kvällen visades Head in the clouds med just Charlize Theron på SVT1 och jag som hade tänkt trampa ut i köket och diska blev istället hänförd direkt och kollade klart på hela filmen. Ett kärleksdrama under andra världskriget där ödet spelar en sådan avgörande roll att det känns som att det bara händer på film men samtidigt tror man på det eftersom det är så fantastiskt och man vill att det ska hända på riktigt. En riktigt bra film. En av hennes vassaste tillsammans med Legenden om Bagger Vance. Betyg klarar jag inte av att sätta.
***
Annars undrar jag vart min trognaste bloggläsare Tobbe har tagit vägen ? Det var alltför längesen en kommentar lämnades och jag börjar uppriktigt bli orolig. Är allt okej ?
***
Jag läser att Hoa-Hoa, eller Tjoa-Tjoa som min fader brukar säga, ska göra comeback som Wrestlingkommentator och detta är ju givetvis guld. Eftersom jag dessutom har lyckats trixa in Eurosport just denna månad så blir det att hålla sig vaken torsdag natt för då blir det citat att lyssna till. Denna länk är dagens skönaste.
***
Ni kanske tycker att jag är lite tokig, men jag det är jag nog också så det är lika bra att ni tycker det.
Nu väntar sängen, tidig uppstigning i morgon.
På återhörande !
Betyg: J J J
***
Eftermiddagen fördrevs med att sitta bänkad med fötterna mot elementet då feeling saknades i dom efter resan och resten av the body låg under täcket. Detta medans Disney Channel kördes på televisionen. Det är nästan så man glömt bort vilken underbar kanal Disney Channel är, alldeles för längesedan jag kollade.
***
Kvällen spenderades sedan i köket för lite matlagning och sedan framför Charlize Theron. Den damen och jag har en speciell historia, så det är lika bra att jag berättar.
Trots att jag har tappat allt för den en gång så kära Kristina Kappelin, hon håller på fel lag, så är det ändå läge att koppla på hennes röst igen, det har hänt en gång förut och detta är ett sånt special moment att det är dags igen. Jag lämnar därför över till Kristina Kappelins röst i följande stycke;
"Vi reser tillbaks till våren 2006 då en nyfylld 20-åring vid namn Jaker är bosatt i den stora världsmetropolen Rom. Förutom den fantastiska lägenheten som delades med en japansk pizzalärling (som trots idogt jobbande aldrig lärde sig den italienska finessen i pizzabakande, men det är en helt annan historia) så blir Stazione Termini som ett andra hem för den unge Jaker. Då både snabbköpet, metron och promenadvägen till skolan ligger eller går igenom den stora stationen blir det besök där i stort sett varenda dag. Det är under en av dom vanliga dagarna, i vardagslunken för en ung man som börjat vänja sig och smälta in i det italienska livet som det händer. Plötsligt står hon bara där. 10 meter bred och 20 meter hög. Charlize Theron. Hon gör reklam för J’Adore för den store Christian Dior och Jaker, han är som fastlåst i marken av beundran. Ibland får ett första möte en betydande effekt och vår unge man lovar vid det tillfället att hans framtida flickvän skall få J’Adore parfymen i en ren uppskattningspresent vid första bästa tillfälle."
Slut på Kappelin röst och åter till normalt läge.
Men vad har då denna historia med kvällen att göra ? Jo, när man ibland skakar på huvet och nästan ger upp över hur mycket dåligt det går på televisionen när man verkligen vill se någonting bra så dyker det plötsligt upp en doldis. Under kvällen visades Head in the clouds med just Charlize Theron på SVT1 och jag som hade tänkt trampa ut i köket och diska blev istället hänförd direkt och kollade klart på hela filmen. Ett kärleksdrama under andra världskriget där ödet spelar en sådan avgörande roll att det känns som att det bara händer på film men samtidigt tror man på det eftersom det är så fantastiskt och man vill att det ska hända på riktigt. En riktigt bra film. En av hennes vassaste tillsammans med Legenden om Bagger Vance. Betyg klarar jag inte av att sätta.
***
Annars undrar jag vart min trognaste bloggläsare Tobbe har tagit vägen ? Det var alltför längesen en kommentar lämnades och jag börjar uppriktigt bli orolig. Är allt okej ?
***
Jag läser att Hoa-Hoa, eller Tjoa-Tjoa som min fader brukar säga, ska göra comeback som Wrestlingkommentator och detta är ju givetvis guld. Eftersom jag dessutom har lyckats trixa in Eurosport just denna månad så blir det att hålla sig vaken torsdag natt för då blir det citat att lyssna till. Denna länk är dagens skönaste.
***
Ni kanske tycker att jag är lite tokig, men jag det är jag nog också så det är lika bra att ni tycker det.
Nu väntar sängen, tidig uppstigning i morgon.
På återhörande !
Det här var ju piss
Okej, jag har blivit sjuk, så jag har helt plötsligt tid att blogga och jag har upplevt en ovanlig natt. Det är så här att någon gång mellan fredag och lördag åkte jag på en redig förkylning vilket ledde till en sämre lördag och en ännu sämre söndag då den bröt ut på allvar. Näsan förvandlades till en vattenkran, hostan var så torr att en öken hade varit ett vattenfall och frossan så extrem, ja ni förstår. Men angående natten, värst var det ändå när man skulle trampa ner under täcket, fryser redan innan och under täcket är de ännu kallare till att börja med och man känner att febern stiger till 42 grader. Därefter blir man varm och börjar svettas, för att hålla sig neutral så byter man position på benen till ett svalare ställe och genast börjar man frysa. Underbart. När man därefter vaknar en timme efter att man somnat och måste trampa in på toan yr, svettig och halvt borta och kissa ur sig allt honungsvatten ja då känner man sig så fruktansvärt fräsch att man kunde trampat iväg på dejt direkt. Sen blev det dock (chock) god sömn till tillfälliga uppvaknanden vid 7, 9, 11, 12 innan jag tog klivet upp vid 13. En ovanlig natt till ända.
***
Nu hoppas vi på ett enormt snöfall under kvällen så man slipper åka iväg på studieresa i morgon och inspektera åkrar/vägar/sträckor/skit.
***
När man är sjuk så är det aldrig fel att ha en del tv-kanaler men trots att man har det så visar dom flesta tyvärr skit. Judys domstol kan vara bland de mediokrare jag skådat på länge ”45-åringar köper inte tv-spel” det kan jag lova att jag skulle göra. Nu börjar dock Butch Cassidy och Sundance Kid och även om jag faktiskt råkat kika slutet förut är det väl lika bra att sätta sig och glo igenom hela rullen.
***
Igår körde dom Harry Potter och Fenixorden på C+ och de va en alldeles fantastisk film även om böckerna såklart är vassare. Tråkiga var att den slutade 21 och Inter – Milan drog igång 20.30 och då prioriterades såklart il calcio. Stormatch, skönt lir och enorm besvikelse att en av Italiens skönaste lirare – Pippo – inte lyckades näta så att tipset hade gått in. Men, vilken skillnad det är på toppmötena i Italien och England. I England så otroligt tråkig fotboll i alla toppmöten, dålig stämning och ingen passion. Tacka vet ja il calcio som berör.
***
Helgens låt: Amy Diamond – It´s my life. Det kallar jag musik. Amy förmodligen det enda vettiga med Jönköping, eller vad säger du Mr Y ?
***
Längtan efter april växer sig allt starkare och denna vecka håller vi på dom italienska lagen i Uefa cupen.
***
Nej nu är det dags för några koppar honungsvatten. Honungsvatten som man knappt druckit sen man var liten. Honungsvatten som är så sjukt gott.
Betyg: J J J J +
På återhörande !
/ Er sjukling.
***
Nu hoppas vi på ett enormt snöfall under kvällen så man slipper åka iväg på studieresa i morgon och inspektera åkrar/vägar/sträckor/skit.
***
När man är sjuk så är det aldrig fel att ha en del tv-kanaler men trots att man har det så visar dom flesta tyvärr skit. Judys domstol kan vara bland de mediokrare jag skådat på länge ”45-åringar köper inte tv-spel” det kan jag lova att jag skulle göra. Nu börjar dock Butch Cassidy och Sundance Kid och även om jag faktiskt råkat kika slutet förut är det väl lika bra att sätta sig och glo igenom hela rullen.
***
Igår körde dom Harry Potter och Fenixorden på C+ och de va en alldeles fantastisk film även om böckerna såklart är vassare. Tråkiga var att den slutade 21 och Inter – Milan drog igång 20.30 och då prioriterades såklart il calcio. Stormatch, skönt lir och enorm besvikelse att en av Italiens skönaste lirare – Pippo – inte lyckades näta så att tipset hade gått in. Men, vilken skillnad det är på toppmötena i Italien och England. I England så otroligt tråkig fotboll i alla toppmöten, dålig stämning och ingen passion. Tacka vet ja il calcio som berör.
***
Helgens låt: Amy Diamond – It´s my life. Det kallar jag musik. Amy förmodligen det enda vettiga med Jönköping, eller vad säger du Mr Y ?
***
Längtan efter april växer sig allt starkare och denna vecka håller vi på dom italienska lagen i Uefa cupen.
***
Nej nu är det dags för några koppar honungsvatten. Honungsvatten som man knappt druckit sen man var liten. Honungsvatten som är så sjukt gott.
Betyg: J J J J +
På återhörande !
/ Er sjukling.
Rapport måndag - torsdag II
Tjillevippen, okej, pepp. Tyvärr uppdateras bloggen inte lika ofta som förut då tid, inspiration och annat inte existerar i samma mängd som förut men här kommer en rapport från dom senaste dagarna.
I måndags hände det makalösa, ett gymkort införskaffades och Juniors, min PT, assistent Haxxe visade vägen för mig på min gymdebut här i Lund. Bröst, bröst, bröst, ben, rygg, biceps, mage kördes. Bra fokus och extremt tunga vikter lyftes. För en gångs skull kan man sikta på att bli kingen på beachen i sommar. Det ska dock sägas att jag nog aldrig har känt mig så vilsen i hela mitt liv som när vi kom in i gymhallen, men det tog sig.
Vad har annars hänt? Jo, i tisdags körde Mikro, Vittorio och jag spinning. Sannerligen sjukt svettigt, nästan som att spela i Scandinavium. Mycket skönt efteråt, dock inte lika skönt att jag hade glömt ombytesstrumpor (vi skyller på orutin) så jag fick cykla hem utan, opepp då det snöade ute och mina skor va dåliga.
Igår var det återigen gymdags trots att träningsvärken inte lagt sig men Bjart säger att man ska träna bort den eller som min PT säger ’no pain – no gain’. Det låter vettigt men slutar väl med att hela jag är felbyggd. Igår rykte dessutom mustaschen och vips såg man 10 år yngre och obekant ut. Mustaschen var fin att ha men den får vila ett tag.
I övrigt kan jag rapportera att vid mitt nya boende ligger det ett bageri vilket är alldeles amazing då man kan köra färska frallor till frukost och en och annan biskvi till fikat. Jag är svag för sötsaker, man blir lätt det när man styrketränar som fan.
På återhörande.
I måndags hände det makalösa, ett gymkort införskaffades och Juniors, min PT, assistent Haxxe visade vägen för mig på min gymdebut här i Lund. Bröst, bröst, bröst, ben, rygg, biceps, mage kördes. Bra fokus och extremt tunga vikter lyftes. För en gångs skull kan man sikta på att bli kingen på beachen i sommar. Det ska dock sägas att jag nog aldrig har känt mig så vilsen i hela mitt liv som när vi kom in i gymhallen, men det tog sig.
Vad har annars hänt? Jo, i tisdags körde Mikro, Vittorio och jag spinning. Sannerligen sjukt svettigt, nästan som att spela i Scandinavium. Mycket skönt efteråt, dock inte lika skönt att jag hade glömt ombytesstrumpor (vi skyller på orutin) så jag fick cykla hem utan, opepp då det snöade ute och mina skor va dåliga.
Igår var det återigen gymdags trots att träningsvärken inte lagt sig men Bjart säger att man ska träna bort den eller som min PT säger ’no pain – no gain’. Det låter vettigt men slutar väl med att hela jag är felbyggd. Igår rykte dessutom mustaschen och vips såg man 10 år yngre och obekant ut. Mustaschen var fin att ha men den får vila ett tag.
I övrigt kan jag rapportera att vid mitt nya boende ligger det ett bageri vilket är alldeles amazing då man kan köra färska frallor till frukost och en och annan biskvi till fikat. Jag är svag för sötsaker, man blir lätt det när man styrketränar som fan.
På återhörande.
Mustasch
Okej, senast nytt. Jag har anlagt en imponerande mustasch.
Det ska dock sägas att bilden inte gör den rättvisa.
På återhörande.
Det ska dock sägas att bilden inte gör den rättvisa.
På återhörande.
Rapport måndag - torsdag
Okej, det var ett tag sedan sist men det har sin logiska förklaring i att jag har haft så enormt mycket att göra på sistone. Till att börja med är flytten avklarad, fantastiskt detta, sjukt nöjd och rapport nedan. Sen har skolan rullat på som vanligt och en ny reserapport kommer längre ner då vi var på studiebesök igår. Annars kom min kurslitteratur idag och mitt Playstation3 har äntligen blivit lagat, guld.
Flytten ja, nycklarna hämtades i måndags och en kortare inspektion gjordes då. Såg okej ut även om det kändes som att golvet hade världens fulaste färg. Sen på tisdagen slutade vi tidigt i skolan så en minilastbil (även kallad Bjartbil) hyrdes och så fick jag köra bil för första gången i Lund. Skapligt exciting. Lastbilen gick på diesel och accelerationen var häpnadsväckande dålig men det hindrade inte mig från att klämma i några fina gasningar på tvåan. Första anhalten blev Willys för att plocka upp Adamovic och därefter styrde vi kosan mot IKEA, gasade ut på E22:an och vinden tog genast tag i lastbilen som skakade lite granna. Sen körde vi fel, tydligen missa vi den osynliga avfarten så det blev att vända på bilen nere i Malmö, på en bensinmack gjordes en elegant backning från min sida och några sekunder senare var vi ute på E22:an igen, denna gången med riktning norrut. Sen tog vi en rövare eftersom min mobil-GPS hade hoppat igång så Adamovic ledde oss in på en sidoväg så istället för att köra på motorvägen hela vägen till IKEA gled vi fram elegant vid sidan av. Precis när jag frågar Adamovic vad det står på skylten en bit fram så pekar han istället på IKEA som är bakom och vi rullar in på parkeringen.
IKEA är en pepp affär, helst ska man dock kunna ta det lugnt och kunna trampa runt där hur länge som helst men denna dag fick det gå lite fort så vi trampade runt och stollade oss lite och gick därifrån en timme senare med bra många nya möbler. Bil hemåt och inga problem uppstod, fint det. Sen började all flyttpackning men det orkar jag inte nämna något om här eftersom det var extremt plågsamt för sinne, själ och rygg. Stort tack till Adamovic och Daver dock!
Tisdagkväll klockan 21.30 befann jag mig i alla fall på mitt nya rum och kunde koppla av i soffan som var den enda funktionsdugliga möbeln och som jag sedan sov i. Onsdagen fördrevs med lastbilsåterlämning, studieresa, montering av tv-bänk och sen grande god pizza med Hasse och Coppa Italia på televisionen.
Snabbt blev det torsdag (alltså idag) och skolan besöktes mellan 10-15. Därefter trampning mot ICA och EBGames för i inledningen nämnda uthämtningar. Sen fick jag äntligen genomföra en tanke som jag har haft sedan barnsben: att skruva ihop bokhyllan Billy till låten Billy av Gyllene Tider, fantastiskt. Vilken känsla. Inplacering av filmer, böcker och så vidare drogs sedan igång och ungefär där är vi nu. Det ska även sägas att jag har vant mig vid golvet och det är helt okej right now. Mysfaktorn enormt hög här.
***
Studieresan får inget eget blogginlägg denna gång främst på grund av att det var en otroligt onödig resa och att kläderna luktar kossa och stall ännu. Vi åkte buss (ingen Kent som körde vilket även det drar ner betyget) till en bondgård någonstans i Skåne, en bonde pratade, det var kvavt i bussen, han pratade extrem skånska, sen gick vi ut, han pratade, vi lyssnade, kossorna fick vi se från fem meters håll men inte klappa, sen åkte vi vidare till en lantbruksskola. På lantbruksskolan kom en ny gubbe och pratade, han pratade om djuren, han pratade om skolan, han skröt, det var varmt på bussen, jag somnade, sen gick vi in i stallet, gubben pratade, kossorna kissade, gubben pratade, kossorna muade, sen fick vi klappa kossorna, dom små kossorna var gulliga, sen blev Patrik jagad av en kossa, sen kika vi när dom mjölka kossorna, sen snackade gubben, sen fick han en applåd, sen åkte vi buss hem.
Sammanfattning: Vi åkte buss, två gubbar pratade om djur och bondgårdar. Vad detta har med vår utbildning att göra undrar jag fortfarande.
Betyg: J J (dom små kossorna räddade lite)
***
Jag ser så sjukt mycket fram emot morgondagen då jag äntligen får sätta mig ner och njuta på nya rummet. Korka upp en flaska fint italienskt vin och därefter slå på I stormens öga, Göran Skyttes underbara dokumentär om Sven-Göran Eriksson. Grande. Recension att vänta.
***
Extra-super-presskonferens-meddelande: Adamovic är klar för Magasinet, grande granne i april. Fint det !
På återhörande !
Flytten ja, nycklarna hämtades i måndags och en kortare inspektion gjordes då. Såg okej ut även om det kändes som att golvet hade världens fulaste färg. Sen på tisdagen slutade vi tidigt i skolan så en minilastbil (även kallad Bjartbil) hyrdes och så fick jag köra bil för första gången i Lund. Skapligt exciting. Lastbilen gick på diesel och accelerationen var häpnadsväckande dålig men det hindrade inte mig från att klämma i några fina gasningar på tvåan. Första anhalten blev Willys för att plocka upp Adamovic och därefter styrde vi kosan mot IKEA, gasade ut på E22:an och vinden tog genast tag i lastbilen som skakade lite granna. Sen körde vi fel, tydligen missa vi den osynliga avfarten så det blev att vända på bilen nere i Malmö, på en bensinmack gjordes en elegant backning från min sida och några sekunder senare var vi ute på E22:an igen, denna gången med riktning norrut. Sen tog vi en rövare eftersom min mobil-GPS hade hoppat igång så Adamovic ledde oss in på en sidoväg så istället för att köra på motorvägen hela vägen till IKEA gled vi fram elegant vid sidan av. Precis när jag frågar Adamovic vad det står på skylten en bit fram så pekar han istället på IKEA som är bakom och vi rullar in på parkeringen.
IKEA är en pepp affär, helst ska man dock kunna ta det lugnt och kunna trampa runt där hur länge som helst men denna dag fick det gå lite fort så vi trampade runt och stollade oss lite och gick därifrån en timme senare med bra många nya möbler. Bil hemåt och inga problem uppstod, fint det. Sen började all flyttpackning men det orkar jag inte nämna något om här eftersom det var extremt plågsamt för sinne, själ och rygg. Stort tack till Adamovic och Daver dock!
Tisdagkväll klockan 21.30 befann jag mig i alla fall på mitt nya rum och kunde koppla av i soffan som var den enda funktionsdugliga möbeln och som jag sedan sov i. Onsdagen fördrevs med lastbilsåterlämning, studieresa, montering av tv-bänk och sen grande god pizza med Hasse och Coppa Italia på televisionen.
Snabbt blev det torsdag (alltså idag) och skolan besöktes mellan 10-15. Därefter trampning mot ICA och EBGames för i inledningen nämnda uthämtningar. Sen fick jag äntligen genomföra en tanke som jag har haft sedan barnsben: att skruva ihop bokhyllan Billy till låten Billy av Gyllene Tider, fantastiskt. Vilken känsla. Inplacering av filmer, böcker och så vidare drogs sedan igång och ungefär där är vi nu. Det ska även sägas att jag har vant mig vid golvet och det är helt okej right now. Mysfaktorn enormt hög här.
***
Studieresan får inget eget blogginlägg denna gång främst på grund av att det var en otroligt onödig resa och att kläderna luktar kossa och stall ännu. Vi åkte buss (ingen Kent som körde vilket även det drar ner betyget) till en bondgård någonstans i Skåne, en bonde pratade, det var kvavt i bussen, han pratade extrem skånska, sen gick vi ut, han pratade, vi lyssnade, kossorna fick vi se från fem meters håll men inte klappa, sen åkte vi vidare till en lantbruksskola. På lantbruksskolan kom en ny gubbe och pratade, han pratade om djuren, han pratade om skolan, han skröt, det var varmt på bussen, jag somnade, sen gick vi in i stallet, gubben pratade, kossorna kissade, gubben pratade, kossorna muade, sen fick vi klappa kossorna, dom små kossorna var gulliga, sen blev Patrik jagad av en kossa, sen kika vi när dom mjölka kossorna, sen snackade gubben, sen fick han en applåd, sen åkte vi buss hem.
Sammanfattning: Vi åkte buss, två gubbar pratade om djur och bondgårdar. Vad detta har med vår utbildning att göra undrar jag fortfarande.
Betyg: J J (dom små kossorna räddade lite)
***
Jag ser så sjukt mycket fram emot morgondagen då jag äntligen får sätta mig ner och njuta på nya rummet. Korka upp en flaska fint italienskt vin och därefter slå på I stormens öga, Göran Skyttes underbara dokumentär om Sven-Göran Eriksson. Grande. Recension att vänta.
***
Extra-super-presskonferens-meddelande: Adamovic är klar för Magasinet, grande granne i april. Fint det !
På återhörande !
Hemliga saker
Okej det har varit mycket damsnack i bloggen på sistone, vi kör en liten break från det och går in på hemliga saker. Idag under lunchen kände jag att Mr Y hade smittat mig med samma åkomma som han led av i Köpenhamn. Detta var illa så jag var tvungen att besöka en toalett, men inte vilken som helst utan Dotas hemliga toalett nummer ett.
Dota har hittat två hemliga toaletter på skolan, detta efter och under två och ett halvt års spanande i skolan. Dessa ligger diskret utplacerade i E-huset, mer än så tänker jag inte nämna eftersom utnyttjandet av dom skulle stiga i höjden ifall det kom ut var dom ligger.
Men det är tur att Dota har berättat om dessa för mig. Så idag kunde jag diskret och elegant glida undan folkmassorna en stund och komma ut som en helt ny människa. Fantastiskt.
Dagens tack går alltså till Dota.
På återhörande.
Dota har hittat två hemliga toaletter på skolan, detta efter och under två och ett halvt års spanande i skolan. Dessa ligger diskret utplacerade i E-huset, mer än så tänker jag inte nämna eftersom utnyttjandet av dom skulle stiga i höjden ifall det kom ut var dom ligger.
Men det är tur att Dota har berättat om dessa för mig. Så idag kunde jag diskret och elegant glida undan folkmassorna en stund och komma ut som en helt ny människa. Fantastiskt.
Dagens tack går alltså till Dota.
På återhörande.
Tjingeling
Hej hallå. Okej, det här inlägget kanske är lite onödigt, men hon berör mig. Jag har nämnt henne förut i ett tidigare inlägg i bloggen, jag ska citera:
"Jag har efter nästan ett års letande äntligen funnit en bild på den otroligt sensuella donnan i Piazza Grande som visades på RAI under min tid i Rom . Ni som minns min resdagbok känner redan till detta, för er andra ska jag bifoga detta, som är kopierat rakt av från den nämnda dagboken;
"Nar jag vaknar varje morgon sa brukar jag sla pa min harliga television som numera funkar ganska bra. Det basta med att vakna sent (11-12) ar att da borjar Piazza Grande ! Jag sager bara WOW, varldens hetaste italienska ar med i den showen alltsa. Det ar ett noje att ata frukost framfor tvn.. jag ska ta och kolla upp vad hon heter men hon ar da fuskblond iaf."
Här är hon - numero uno och numero due - skåda och bli hänförd; Monia Anzini."
Nu orkar jag inte lägga in länkarna till bilderna i ovanstående men hela inlägget finns här.
Men nu kanske ni undrar varför det här tas upp igen ? Jo, damen finns på youtube, inte bara en utan flera gånger och det är inte utan att man blir tårögd på nytt. Klicka här och här. Jag har aldrig i hela mitt liv upplevt en sån symbios som det finns mellan musiken och henne i andra klippet. Dom går hand i hand, passar som handen i handsken. Tårögd ja.
Nu vill jag genast till Italien, ge mig april.
På återhörande.
"Jag har efter nästan ett års letande äntligen funnit en bild på den otroligt sensuella donnan i Piazza Grande som visades på RAI under min tid i Rom . Ni som minns min resdagbok känner redan till detta, för er andra ska jag bifoga detta, som är kopierat rakt av från den nämnda dagboken;
"Nar jag vaknar varje morgon sa brukar jag sla pa min harliga television som numera funkar ganska bra. Det basta med att vakna sent (11-12) ar att da borjar Piazza Grande ! Jag sager bara WOW, varldens hetaste italienska ar med i den showen alltsa. Det ar ett noje att ata frukost framfor tvn.. jag ska ta och kolla upp vad hon heter men hon ar da fuskblond iaf."
Här är hon - numero uno och numero due - skåda och bli hänförd; Monia Anzini."
Nu orkar jag inte lägga in länkarna till bilderna i ovanstående men hela inlägget finns här.
Men nu kanske ni undrar varför det här tas upp igen ? Jo, damen finns på youtube, inte bara en utan flera gånger och det är inte utan att man blir tårögd på nytt. Klicka här och här. Jag har aldrig i hela mitt liv upplevt en sån symbios som det finns mellan musiken och henne i andra klippet. Dom går hand i hand, passar som handen i handsken. Tårögd ja.
Nu vill jag genast till Italien, ge mig april.
På återhörande.