Andiamo ragazzi
Datorn har havererat, skärmen har gett upp. Efter ett år och två månader uppstår ett glapp någonstans och just nu kör vi konstgjord andning. Glapp får mig förövrigt att tänka på tv-serien Glappet där Cue sjöng Burnin. Bra låt.
I och med haveriet igår kom aldrig plats två på listan upp, så idag presenterar vi både plats två och ett. Snart dags för avfärd till Arlanda dessutom. Känns bra.
Plats 2: Örfilen
Mitten av 90-talet. Under det allra första Rom-besöket blev det utflykt till katakomberna en bit utanför stan. En massa underjordiska gångar men vad man gjorde här var jag för liten för att ha koll på. Hur som helst så var det guidad tur, guiden hette Joseph. Barnen skulle gå längst fram så att vi kunde se något så jag och GW och typ fyra kids till stod där framme och lyssnade på Joseph när han berättade om olika saker. Allt på engelska så förståelsen var väl minimal. Så långt allt väl, felet ligger i att jag och GW var på ett enormt skratthumör. Minsta grej och vi började fnissa nåt så fruktansvärt, det räckte med en blick för att vi skulle börja fnissa och detta var inte helt optimalt under en guidad tur. Joseph pratade, jag och GW fnissade och försökte hålla oss utan att lyckas. Efter att ha skrattat oss igenom första halvan av turen särade dom på mig och GW. Det hjälpte inte, blickar fortsatte utbyttas och nya fnissattacker frambringades. Till slut händer det. GW får en örfil av Joseph. Våra skrattattacker dör ut.
När turen är slut får vi varsitt smycke som man kan hänga i halsbandet av Joseph och vi skakar artigt hand. Underbar guidning. Grande.
***
Fortfarande en hel del snö i Borlänge, mycket sjukt.
***

Plats 1: Grande
Jag var på plats i iskallt ösregn på Ullevi när Blåvitt lirade hem sitt första SM-guld på elva år. Jag var på Gamla Ullevi när Micke Nilsson sköt för att döda mot Trelleborg och SM-guldet 1995 säkrades. Jag har sett Allsvenskan på Domnarsvallen. Inget slår dock Il derby della Capitale våren 2008. Det börjar med ett självmål och Roma tar ledningen 0-1. Lazio kvitterar genom Göran Pandev, 1-1. Bianchi blir brutalt fälld och får straff, 2-1. Roma tråkigt nog kvittering, 2-2. Tiden går. Matchminut 92. Valon Behrami. 3-2. Lazio.
Största ögonblicket inom idrotten. Grande.
***
Nu äta godis, packa det sista och trampa ner i den överdrivet sköna sängen här hemma i Borlänge.
På återhörande från Turin !
I och med haveriet igår kom aldrig plats två på listan upp, så idag presenterar vi både plats två och ett. Snart dags för avfärd till Arlanda dessutom. Känns bra.
Plats 2: Örfilen
Mitten av 90-talet. Under det allra första Rom-besöket blev det utflykt till katakomberna en bit utanför stan. En massa underjordiska gångar men vad man gjorde här var jag för liten för att ha koll på. Hur som helst så var det guidad tur, guiden hette Joseph. Barnen skulle gå längst fram så att vi kunde se något så jag och GW och typ fyra kids till stod där framme och lyssnade på Joseph när han berättade om olika saker. Allt på engelska så förståelsen var väl minimal. Så långt allt väl, felet ligger i att jag och GW var på ett enormt skratthumör. Minsta grej och vi började fnissa nåt så fruktansvärt, det räckte med en blick för att vi skulle börja fnissa och detta var inte helt optimalt under en guidad tur. Joseph pratade, jag och GW fnissade och försökte hålla oss utan att lyckas. Efter att ha skrattat oss igenom första halvan av turen särade dom på mig och GW. Det hjälpte inte, blickar fortsatte utbyttas och nya fnissattacker frambringades. Till slut händer det. GW får en örfil av Joseph. Våra skrattattacker dör ut.
När turen är slut får vi varsitt smycke som man kan hänga i halsbandet av Joseph och vi skakar artigt hand. Underbar guidning. Grande.
***
Fortfarande en hel del snö i Borlänge, mycket sjukt.
***

Plats 1: Grande
Jag var på plats i iskallt ösregn på Ullevi när Blåvitt lirade hem sitt första SM-guld på elva år. Jag var på Gamla Ullevi när Micke Nilsson sköt för att döda mot Trelleborg och SM-guldet 1995 säkrades. Jag har sett Allsvenskan på Domnarsvallen. Inget slår dock Il derby della Capitale våren 2008. Det börjar med ett självmål och Roma tar ledningen 0-1. Lazio kvitterar genom Göran Pandev, 1-1. Bianchi blir brutalt fälld och får straff, 2-1. Roma tråkigt nog kvittering, 2-2. Tiden går. Matchminut 92. Valon Behrami. 3-2. Lazio.
Största ögonblicket inom idrotten. Grande.
***
Nu äta godis, packa det sista och trampa ner i den överdrivet sköna sängen här hemma i Borlänge.
På återhörande från Turin !
Kommentarer
Trackback