Hallå alla medborgare här i stan

Bakgrund

55 timmar tågresa

7 länder

5 dagar

Samma dags som biljetterna till Inter – Barcelona släpptes låg jag klistrad som en igel över tangentbordet och lyckades trixa fram två biljetter från Inters hemsida. I samma stund började planeringen inför resan. Flyg bokades, hotell bokades, nattåg Rom-Milano bokades och resan utökades med Romderbyt.

När Mr Vulkan på Island drog igång gick våra planer upp i aska. Avresan var tänkt att ske söndag den 18 april, men på fredagen kom vi fram till att vi lär ta oss ner på ett annat sätt  - tåg.

Trampar därför till SJ:s resebutik nere på stationen i Lund, står i kö i 45 minuter och förklarar för kisen i kassan att jag vill åka till Rom, i morgon. Han skrattar lite lätt men börjar kolla på nedresan, platser fanns så bokningen gjordes. Johan hoppade på nattåget från Stockholm och anlände till Lund 06.05 lördag morgon. Än så länge allt lugnt.

Nedresa

Lund – Köpenhamn – Hamburg – München – Rom

På tåget mot Köpenhamn känns det lugnt, avslappnat och bra. Väl ombord på tåget mot Hamburg känns det inte lika bra, nästan skrämmande jobbigt. Då 3x kapaciteten människor skulle in på tåget blev det snabbt fullt i gångarna vilket ledde till en härligt trång ståplats hela vägen till Puttgarden. Färjan och att samtliga ombord var tvungna att stiga av tåget blev vår räddning. 45 minuter med frisk luft, sittplats på däck och trampa runt och röra sig fritt – vilken lyx. När vi trampade på tåget igen körde vi en annan, mer glesbefolkad gång vilket gjorde att vi kunde sätta oss ner – och sova. Vaknar strax innan Hamburg, en annan kis har sovit på Johans arm, jag tydligen somnat på hans axel. Johan mindre nöjd.

Hamburg möter med solsken och matchtröjor. Här känner vi att det var dåligt planerat att inte boka in Hamburg-Mainz då det var matchstart bara två-tre timmar senare. Istället tåg till München, ett tåg som var förlängt vilket gjorde våra platsreservationer mer eller mindre värdelösa eftersom vagnnummer inte existerade. Fria säten gällde för alla utom en tysk dam i 80-årsåldern, som trampade på efter två stationer och hävdade att hon hade bokat våra platser. Vänligt försöker vi förklara att vi också har platsreservation men att det inte gäller. Den äldre tyska damen blir väldigt upprörd och öser på med snack på tyska vilket inte leder till någon lösning eftersom varken jag eller Johan besitter någon större kunskap inom det språket. En mellan-ung tysk kis kommer då fram och ska lösa problemet och börjar prata – tyska. Till slut kommer en äldre herre i 40-årsåldern fram och pratar engelska och vi förklarar läget, han förstår nog ändå inte riktigt hur det ligger till och tycker vi borde resa på oss men då Johan frågar om han har någon platsreservation svarar han nej, reser på sig och den äldre damen får ta hans plats. Eländet löst, nja – den äldre tyske herren avslutar det hela med att säga något i stil med: you need to learn how to behave. Efter detta är det extremt dåligt stämning i vagnen och alla tittar på oss med kyliga blickar. Den äldre tyska damen som sitter precis bakom oss pratar med sin granne i 30 minuter om att hon hade sin plats där vi satt. Hoppas Tyskland åker ur i gruppspelet i VM.

Nu låter det som att vi verkligen behöver lära oss hur man uppträder, i vanliga fall hade man rest på sig i 100 fall av 100 men här kände vi att när vi hade platsreservation just för att slippa stå i sex timmar och då nio av tio i våran vagn saknade platsreservation kände vi att då är det dom som ska låta henne sitta. Hårt sagt men rätt ska va rätt.

Lätt skärrade anländer vi tillslut till München och känner även här att vi har missat nåt då Bayern München lirade match dom också. Hamburgare på Burger King och sedan trampa på nattåget mot Rom. I kupén träffar vi en Roma-kis från Malmö tror jag det var, som också kört tåget ner för att kika il derby. Nästan direkt efter avgången släcker alla lamporna och det enda man kan göra är att försöka sova, vilket man lyckas göra fram till alperna då tåget brakar på med fruktansvärda inbromsningar i nerförsbackar och kämpa-ökningar för att orka upp för backar. Man glider fram och tillbaka i sängen och väntar mest på att skiten ska spåra ur, totalt livrädd. Värre än att flyga. Tur då att man somnar om efter att ha varit skraj i en halvtimme. Vaknar i underbara Italien, med lättnad i hela kroppen och solsken utanför the window. Runt 11.00 anländer vi till Rom och stazione Termini, två timmar försenade.

Bredvid sängen ett finare handtag för att montera ner hela sängen, till en början var det bara att fälla in benen i rädsla för att kicka till den där i sömnen.

Fortsättning följer..