Resereportage: Prolog
Jag vet inte när jag senast skrev, och då är det ganska illa. Vi skyller på extrema studier, en fantastisk resa till Österrike och en enormt tung skolvecka.
***
Tanken är nu att det ska komma ett resereportage, hur det blir strukturerat vet jag inte utan vi får improvisera fram något.
Fredag 15/1
12.20 på plats utanför Kårhuset för avfärd. Min handbagageväska panikpackad efter att ha vaknat 11.00. Allting dock med, även jag själv. Otroligt laddad. Blåser kallt utanför kårhuset, kallt om benen och lite kallt om överkroppen vilket oroar inför veckan. Vantarna värmer dock skönt. Bussen försenad till 12.45. Säten mycket sköna, dessvärre går resan bara till Malmö där det blir bussbyte, säten på buss nummer två inte lika sköna. Besvikelse. Plockar fram senaste Dan Brown, identisk story med Dan Vinci koden och Änglar, tappar suget efter 200 sidor. Pluspoäng som tidsfördriv i alla fall då vi är framme vid färjan, linjen Gedser- Rostock.
1 timme och 45 minuter senare anländer jag för första gången i mitt liv till Tyskland. Chockerande kan tyckas men jag föredrar flyg, och Italien. Stannar på ett motorvägscafe/toalett/rastplats utanför Berlin. Känner att min bild av Tyskland har påverkats aningen av filmer då jag ser andra världskriget framför mig på en helt vanlig gammal träbänk. Inte bra. In i den varma bussen igen, glad att jag tog med mig kudde. Låter Dan Brown ligga och hoppar in i Gomorra istället, läser om ett smutsigt Neapel där maffian styr upp leveranser ute till havs och folk bor i fallfärdiga lägenheter. Låter hårt, kan vara värre än AFB. Samtidigt rullar en film på bussens dvd, efter att dvdn sagt ifrån mitt under filmen tio gånger fortsätter man ändå. Dessutom högsta ljudet på. Tur att man hör dåligt.
Stopp nummer två utanför Leipzig, borstar tand. Känns bra. In i den varma bussen igen, glad att jag tog med mig kudde. Fokus på sovandet. Slår på sommar i P1 med Göran Zachrisson för kanske femte gången, inte besviken den här gången heller. Fortfarande rörd över varför det tionde hålet på Carnoustie kallas för Sydamerika. Rullar sedan på med Ingvar Oldsberg men efter halva blir det avstängning och sömn. Sover en timme, vaknar. Sover en timme, vaknar. Ungefär så fortsätter det. Vaknar vid 04.00 av att vi ska tanka. Ser ut som i Bourne Identity när dom åker mellan Schweiz och Frankrike och gör uppehåll längs motorvägen. Känner att jag påverkats för mycket av film. Inte bra.
Sover bra mellan 05.00 och 07.00 då busschauffören tar snacket i mikrofonen om att vi strax är framme. Reseledardam trampar på. Högljudda gymnasieelever trampar av. Sen dags för oss.
Anländer till hotellet ungefär 07.30, för första gången i karriären i Österrike.