Hallå alla medborgare här i stan

New York, NY | 7 juli

Uppe först i sällskapet i morse som vanligt, Vissa brukar ha problem med jetlagen, för mig har det varit totala motsatsen. Eftersom min dygnsrytm i Sverige är väldigt lik den man kör i New York, kanske ännu mer extremt efter midsommar och Peace and Love, så var det väldigt lätt att komma in i 08.00 - 00.00-dagarna over här. Längesen jag kände mig så morgonpigg.

Dagen inleds med en American hero istället för Italian hero, ser vi en övergång här? Nej, inte än. Lite juice och kaffe till detta och stora svårigheter vilken av dom fyra mjölksorterna man skulle välja till kaffet. USA lever upp till möjligheternas land. Bra för en kille från möjligheternas stad.

Dagens plan var shopping, very much shopping så det blev att trampa femte avenyn upp till Central Park och några få fynd lyckades man göra men under förmiddagen hade vi svårt att komma igenom. Bättre lycka efter en lättare buffélunch då Macy's fick stå som värd igen under eftermiddagen. Lite Ralph Lauren påfyllning och så ett till par eleganta Conversedojor. Känner mig otroligt originell.

Efter detta ett enormt laddningspådrag inför Spindelkillenmusikalen på Foxwood Theatre. Lite lätt uppklädda i shorts och skjorta trampar vi dit och kungar oss i biljettkassorna där dåren har lite problem att hitta våra tickets. Det ryktas om att vi tillslut fick någon annans biljetter, in kom vi i alla fall och platserna väldigt stabila. Dessvärre inga photos därinne då en sur vakt lyste med ficklampa på alla som ens fick för sig att plocka upp the mobiltelefon.

Själva musikalen i sig då, ja efter en tveksam inledning tog det sig inte riktigt under den första akten. Under en och en halv timme var det många tveksamheter både röstmässigt, kulissmässigt och underhållsmässigt. Musikalen skall uppenbarligen vara den dyraste någonsin men när man väl är där undrar man mest vad dom har lagt pengarna på. Gissningen är livsförsäkringar då flertalet har blivit skadade och avlidit under repetitionerna. Riktigt sykt. Andra akten lite mer tempo och den stora behållningen när dom flög runt och sjöng var den gröna förbrytaren som körde humor hela tiden, varför han sedan fick överlägset mest jubel när skådespelarna tackades av efteråt.

Vidare sjöng Spindelkillen "You can change your mind but not your heart" och det blev nästan djupt. Dessvärre var Mary-Jane tvungen att replikera genom att sjunga en tre minuter lång avskedslåt bara för att Spindelkillen gick ut genom dörren. Då dog det en smula. På det stora hela rätt segt, men samtidigt en upplevelse man inte ångrar. Betyget landar på J J.