Welcome to Miami
Miami, FL | 17 juli
Idag låtlyssning genom ytterligare ett inlägg, Will Smith - Miami
Vi rullade från Fort Lauderdale mot frukost på IKEA, ett IKEA som är ett skönt avbrott mot feta hamburgare, fet pizza, fet pasta och feta club sandwichs. Frukosten till en början nyttig med en lättare ceasarsallad och vatten, sen saboterade lillebror Kaustinen allt när han skänkte bort sin pizza till mig. Illa.
Alla sedan åter in i bilen som rullade vidare mot vårt hotell på Collins Avenue strax norr om South Beach i Miami. När vi brände förbi skyskraporna och över broarna som finns typ överallt drog vi på Will Smith - Miami och alla lyriska och vi kände oss välkomnade. På hotellet inte lika lyriska över vår tidiga ankomst så vi fick avvakta rummet i två timmar och då tog vi ett fint descision om att lämna in åtta-nio påsar tvätt till tvätt-dam som sa att vi kunde hämta grejerna vid niotiden på kvällen. Sedan ytterligare ett fint decision med att köra en shopping mall som letades fram i min eminenta Miami & the Keys guidebok som GW och Skutt lånat ut till mig, men som jag faktiskt inhandlade själv efteråt också för att inte slita sönder deras totalt.
Shopping mallen löste två problem jag haft här, saknaden av flip-flop och solglasögon. När man dessutom råkar hitta en ytterst elegant Ralphskjorta för 29 dollar är det svårt att låta bli. Rea, Macy's och Ralph alltid trevligt.
Hotellet tar sedan emot oss med öppna armar och vi dumpar trettifem påsar med kläder och grejer på rummet innan vi beger oss ut mot the beach och Atlanten. Sykt salt och framförallt sykt varmt i vattnet och vi briljerar med totalt värdelös amerikansk fotbollskastning. Formen från Central Park som bortblåst. Men vad gör det en dag som denna, stranden och havet fantastiskt fint.
Strax efter att vi klivit upp till hotellet igen, som ligger 100 meter ifrån stranden, så bryter en rätt svår storm lös. En s.k. Thunderstorm. S.k. som det är så sykt tönt-roligt att säga. Vi sitter på rummet och alla fixar iordning sig inför käk + hämtning av tvätt när det börjar regna något så fruktansvärt utanför rutan, sedan blixtrar det typ var 20:e sekund samtidigt som en palm precis intill rutan håller på att blåsa iväg. Efter att ha skådat tio minuter av detta spektakel får bröderna Kaustinen en magnifik idé om att vi absolut ska hämta tvätten idag och dom tar klunsen om vem som ska gå och hämta bilen 150 meter bort. En annan chockad och rätt laddad för hemkörning av mat men tvingas med. Michaliek förlorar klunsen men när vi trampar ut från hotellet och ser tre decimeter vatten ligga på trottoaren blir även han tveksam, då tar dock lillebror Kaustinen över bilnyckeln och kutar bort mot bilen. Kör den till oss som tar klivet ut i stormen. Flip-flopsen fastnar i vattnet och det är bara att köra barfota trampningen och hoppa in i bilen. Tvätten hämtas och tvättdamen som fixat allt åt oss chockad över att vi kommer.
Idag låtlyssning genom ytterligare ett inlägg, Will Smith - Miami
Vi rullade från Fort Lauderdale mot frukost på IKEA, ett IKEA som är ett skönt avbrott mot feta hamburgare, fet pizza, fet pasta och feta club sandwichs. Frukosten till en början nyttig med en lättare ceasarsallad och vatten, sen saboterade lillebror Kaustinen allt när han skänkte bort sin pizza till mig. Illa.
Alla sedan åter in i bilen som rullade vidare mot vårt hotell på Collins Avenue strax norr om South Beach i Miami. När vi brände förbi skyskraporna och över broarna som finns typ överallt drog vi på Will Smith - Miami och alla lyriska och vi kände oss välkomnade. På hotellet inte lika lyriska över vår tidiga ankomst så vi fick avvakta rummet i två timmar och då tog vi ett fint descision om att lämna in åtta-nio påsar tvätt till tvätt-dam som sa att vi kunde hämta grejerna vid niotiden på kvällen. Sedan ytterligare ett fint decision med att köra en shopping mall som letades fram i min eminenta Miami & the Keys guidebok som GW och Skutt lånat ut till mig, men som jag faktiskt inhandlade själv efteråt också för att inte slita sönder deras totalt.
Shopping mallen löste två problem jag haft här, saknaden av flip-flop och solglasögon. När man dessutom råkar hitta en ytterst elegant Ralphskjorta för 29 dollar är det svårt att låta bli. Rea, Macy's och Ralph alltid trevligt.
Hotellet tar sedan emot oss med öppna armar och vi dumpar trettifem påsar med kläder och grejer på rummet innan vi beger oss ut mot the beach och Atlanten. Sykt salt och framförallt sykt varmt i vattnet och vi briljerar med totalt värdelös amerikansk fotbollskastning. Formen från Central Park som bortblåst. Men vad gör det en dag som denna, stranden och havet fantastiskt fint.
Strax efter att vi klivit upp till hotellet igen, som ligger 100 meter ifrån stranden, så bryter en rätt svår storm lös. En s.k. Thunderstorm. S.k. som det är så sykt tönt-roligt att säga. Vi sitter på rummet och alla fixar iordning sig inför käk + hämtning av tvätt när det börjar regna något så fruktansvärt utanför rutan, sedan blixtrar det typ var 20:e sekund samtidigt som en palm precis intill rutan håller på att blåsa iväg. Efter att ha skådat tio minuter av detta spektakel får bröderna Kaustinen en magnifik idé om att vi absolut ska hämta tvätten idag och dom tar klunsen om vem som ska gå och hämta bilen 150 meter bort. En annan chockad och rätt laddad för hemkörning av mat men tvingas med. Michaliek förlorar klunsen men när vi trampar ut från hotellet och ser tre decimeter vatten ligga på trottoaren blir även han tveksam, då tar dock lillebror Kaustinen över bilnyckeln och kutar bort mot bilen. Kör den till oss som tar klivet ut i stormen. Flip-flopsen fastnar i vattnet och det är bara att köra barfota trampningen och hoppa in i bilen. Tvätten hämtas och tvättdamen som fixat allt åt oss chockad över att vi kommer.
Hårt regn
Sedan lugnar det ner sig, stormen lägger sig och det blir tropiskt klimat igen. Inhandling av Bud Light Lime och sedan hemkörning av Taco Rico-käk till hotellet och vi slaggar rätt nöjda.
På återhörande
/John Pohlman
Sedan lugnar det ner sig, stormen lägger sig och det blir tropiskt klimat igen. Inhandling av Bud Light Lime och sedan hemkörning av Taco Rico-käk till hotellet och vi slaggar rätt nöjda.
På återhörande
/John Pohlman
Kommentarer
Trackback