Hallå alla medborgare här i stan -

2011-07-27 @ 15:52:24 Permalink USA Kommentarer (0) Trackbacks ()

Everglades

Miami, FL | 22 juli

Återigen utflyktsdag. Everglades Alligator Farm dagens grej då May och Elano besökt stället tidigare. Vi såg fram emot att kika på alligatorer och åka svävare vilket Lonely Planet-boken absolut inte uppskattade då man förstörde träsket och istället skulle man trampa vandringsled och stöta på ormar i naturen. Tack, men nej tack.

Bilturen dit sådär lagom händelserik utöver ett stopp på Walmart för inhandling av myggsprej. Lillebror körde något som liknade en soldusch fast med myggmedel. Fascinerande. En annan pepprade vristen och så var det bra.

Väl framme pröjsar vi för airboat och shows. Dom har alligatorshow och snakeshow och det kändes ju stabilt. Första vi gör annars ett stort rum med inburade snakes och jag som är totalt livrädd för ormar har lättare problem att trampa in i eländet. Fifågel. Sykt dangerous snakes där. Mini-alligatorerna och mini-krokodilerna roligare då lillebror Kaustinen köpte mat som vi kunde slänga på/till bebbarna.

Minialligator.

Zoom.

Sedan dags för alligatorshow och en gubbe satte sig och öppnade käften på en alligator och stollade sig lite, bra tryck från läktarplats. Vi hann dock inte kika klart helt då vi skulle åka airboat så vi drog oss mot kön och möttes av ett besked om thunderstorms på ingående så det skulle bli delayat minst 45 minuter. Återigen trampning around the område och vi kunde skåda flertalet alligators, några krokodockos och även en lirare i Florida Panthers.

Florida Panthers nya nummer 9.

Kaos-kroko.

En s.k. klassikerbild

Åskan kom och ytterligare förseningar på airboatsen gjorde att vi kunde trampa runt och kika ännu mer, nu var det dock inte så överdrivet mycket att se utan det blev mer att vi körde alla grejer två gånger innan vi tillslut hamnade i kiosken då regnet öste ner. När vi står i kön smäller blixten ner max 500 meter ifrån oss, man såg den och så kom smällen direkt. Högt och bullrigt. Sykt. Jag och Victor lite lätt skakis. Sedan lyckade Michaliek beställa Gatorbites, friterade alligatorsvansbitar, som dock var relativt smaklösa och vi satte oss och väntade på airboat.

Tillslut klarnade det upp och vi fick dra på oss hörselskydd och hoppa på svävaren. Nu tog jag inte hörselskydd eftersom jag inte har så mycket mer att förlora men funderade ändå på om man kanske skulle haft ett par för trycket mot trumhinnorna var rätt fint när svävaren drog igång på maxfart. Rätt ball åka runt i Everglades och vi fick syn på två alligatorer men åkturen var alldeles för kort.

Åka svävare.

Kaos på svävaren.

Sedan rätt nöjda med besöket och hopp in i bilen och gpsen rattades in mot Everglades nationalparks visitor center istället. Lite lätt kaos där inne men det var sykt myggigt så det blev att gasa in mot stan igen.

Florida Panthers kör barmarksträning i Everglades.

Dagen avslutades med finare Papa John pizza, överlägset godaste pizzan man har ätit här. Domino's är ballast med realtidsuppdatering på ordern men Papa Johns lätt godast. Sedan taxi ner till Lincoln road och lite bowlande och man kunde briljera med att inleda andra rundan med tre raka strikes.

Realtid från Dominos.

Strikekung.

Sedan en lättare öl och sängen. Vi säger så för idag.

På återhörande.

/Pavel Bure, Florida Panthers.

2011-07-23 @ 20:08:25 Permalink USA Kommentarer (0) Trackbacks ()

Miami Heat

Miami, FL | 21 juli

Snorkeltur i Biscayne National Underwater Park dagens fina utflyktsmål och vi startade bilen tidigt och checkade ut från hotellet. Bilen rullade fint fram längs the highway och vi kom till nationalparken i god tid innan snorklingen skulle dra igång. Dock lite sämre besked i kassan då damen meddelade att det var för lite folk för att dom skulle åka ut med båten. Lillebror Kaustinen inte så värst happy men hoppet tändes då det dök upp lite folk som skulle joina och tillslut fick vi lägga en mellanskillnad på tio dollar per skalle för tre saknade personer så att båten kunde lägga ut. Annars extremt mycket mygg och vristerna och benen förmodligen totalt paj inom någon dag.

Åka båt

Efter ungefär 45 minuters båtåkning kom vi till ett extremt rev och slängde på oss the simfötter och hoppade ner i vattnet. Sykt varmt som vanligt och känslan väldigt fin. Dock meddelade gubben att han skulle göra ett speciellt tecken ifall det kom nån haj och man blev sådär skönt skraj (rim).

Eftersom vi saknar underwaterkamera kan jag dessvärre inte bjuda på några foton på världen under ytan men vi kan summera till fyra blåa fiskar, tio fiskar med gula färger, stort stim med alla möjliga färger, ytterligare ett stim med gråa färger och så några extremt bigga fiskar på botten som stod och dunkade huvet i en sten. Lillebror Kaustinen gjorde ett stort fynd annars när han hittade en ölflaska på botten.

Precis innan hopp i havet

Sedan åter färd in till Miami Beach och incheckning på nytt hotell, lite längre norrut. Väldigt stort och fint rum med havsutsikt, alla nöjda. Taxi till italienskt-argentinskt matställe som Lonely Planet-boken rekommenderade och harre, vilket ställe. Inleder med en svår Peroni och följer upp med carpaccio, kycklingcaprese tillsammans med pasta och tomatsås och avslutar med tiramisu. Fantastiskt. Vilken matupplevelse.

Bättre öl.

Kaos-carpaccio.

Sedan en ny Bud light-smak, golden wheat med koriander och lite citron. Väldigt fräsch. Mycket sommar. Bra. Sängen.

På återhörande.

/Last days of disco

2011-07-23 @ 16:52:07 Permalink USA Kommentarer (0) Trackbacks ()

Shaquille O'Neal

Miami, FL | 20 juli

Det känns som att rapporterna från Miami börjar bli lite enformiga, men idag bytte vi i alla fall stranden mot shopping. Dolphin Mall årets grej. Ralph Lauren Factory Store givetvis och även bra många andra butiker. Kändes som man kunde trampa runt där i en hel evighet.

Lunchen idag på grekisk restaurang och tillbehöret till förrätten var en lättare grekisk sallad med fetaost, rödlök, tomat och sallad och det var nog fanimig det godaste jag ätit på hela resan. Helt fantastiskt otroligt god var den.

Fantastisk sallad.

Efter lunch en fin runda bowling igen och Shaq'Attack hade besökt samma lokal och briljerat tidigare med, förmodligen, specialbeställda skor. Svårt tro nåt annat då han trampar runt med storlek 23 i amerikanskt mått, vilket är en 56-57 i svensk storlek. En annan checkar in på US-tior. Kung är han.

Shaq'Attack and Shake'n'Jake.

Bowlingen idag åt skogen, varför resultat som vanligt inte kommer redovisas.

Dagens låt annars en gammal doldis var intro har figurerat i skallen hela dagen och jag fick leta länge i mitt arkiv för att komma på vilken det var. Låten fantastisk och musikvideon likaså, man får väl säga att fröken Christensen gör sig rätt bra på bild.

Efter utflykten en stunds softande på rummet och packning av väskan för att se om allt går ner inför hemresan om en vecka, shoppingen får nog anses vara avslutad nu annars är jag körd / alternativt måste köpa ny väska. Sedan kvällsutflykt till Nortons taverna och fint käk + en flaska italienskt vin. Alla relativt nöjda och sedan däckningen on the hotel.

Det känns som jag lyckades få ut mer ord än vad som var nödvändigt i detta inlägget men håll till godo. Om en vecka lägger bloggen ner igen.

På återhörande.

XoxOOxOx.

Stor puss, liten kram, liten puss, stor kram, stor kram, liten puss, stor puss, liten kram.

/Nacho Libre

2011-07-21 @ 07:17:17 Permalink USA Kommentarer (3) Trackbacks ()

South Beach

Miami, FL | 19 juli

Hej hallå alla medborgare här i stan.

Idag återigen fint hålligång på stranden och till en början träningssnorkling inför torsdagens inbokade snorkelutflykt. Miami Beach inget höjdarsnorkelställe så att säga, men några silverfiskar skådades och bäst av allt när en vit minifisk sökte skydd intill mina vita shorts och blev snudd på kamouflerad. Man dock lätt skraj att han sökte skydd för en haj.

Annars som vanligt briljans med tennisboll och alla åskådare hänförda över vår pricksäkerhet, roligast var att kasta prick på Michalieks snorkel när han höll på att dyka runt. Han lagom nöjd.

Annars som vanligt i Miami, lugn dag och vi trampade hotellet och körde sedan en lättare taxiutflykt ner till Lincoln Road och trampade gatan fram och tillbaks. Dyr lunch på restaurang med en sån fruktansvärt god italiensk förrättstallrik, sykt stora drinkar och sedan en pizza på det. Argentinaren som serverade dock dåre.

Efter mätta magar och lite trampande förbi flertalet butiker bestämde vi oss för att bowla. Lucky Strike stället som gällde och fruktansvärt fina bowlingshoes.

Bowlingshoes.

Givetvis en annan briljant på bowlingen då två lättare drinkar hade sagt sitt innan. Besviken tvåa i första omgången men överlägsen etta i andra. Och givetvis gäspningar efter varje strike som kung Stefan Lövgren körde under fantastisk TV4-intervju någon gång tidigt 2000-tal.

Resultattavla

Efter inköp av en wabobaball väntade taxiresa hem och vi knäppte en Coors light innan sängen väntade. Inte så händelserik dag idag heller, skönt.

Avslutar med ett svårt kvällsfoto från Lincoln Road, South Beach, Miami.

/Semesterfirandekille_86

2011-07-21 @ 06:02:43 Permalink USA Kommentarer (0) Trackbacks ()

Miami Beach

Miami, FL | 18 juli

Dagen inleddes med frukost på the hotel och sedan trampningen ner till the hav och Miami beach. Efter att ha kastat amerikansk fotboll milt sagt uselt en stund plockade vi fram vårt säkra kort istället, tennisbollen, och vi kunde briljera framför flertalet damer på stranden. Mina underarmskast och min förmåga att pricka Michaliek på femtio meters avstånd uppmärksammades lite extra. Då man inte riktigt har koll på hur mycket solen tar i detta landet trampade man sedan upp till rummet och utvärderade brännan och avvaktade lunch. I vårt kvarter klent med matställen och en utforskarpromenad blev fruktlös. Istället hemkörning till hotellet och en fin tonfisksallad.

På eftermiddagen kom molnen återigen in över Miami och vi begav oss iväg till Walmart för inhandling av frukost och lite strandgrejer. Ett fantastiskt cyklop och snorkel köptes och vi är numera medlemmar i Team US Diving. Åtminstone är våra cyklop det. Alla oerhört förväntansfulla när vi kom tillbaks till hotellet, så lätt rusning ner mot stranden och ner i havet med allt på och sedan totalt fiasko då man knappt såg sin hand framför sig. Annars värt att notera om Miami Beach att det under förmiddagen var rätt fina vågor och lite mer än en meter djupt på direkten när man klev i medans eftermiddagen bjöd på en extremt långgrund strand och inte en enda våg.

Sedan Kinamat och några öl på hotellet innan alla däckade i sängarna. En relativt händelselös dag så att säga varför även bilder uteblir, tyvärr.

I morgon nya tag, med bilder.

Kram

2011-07-20 @ 05:37:36 Permalink USA Kommentarer (1) Trackbacks ()

Welcome to Miami

Miami, FL | 17 juli

Idag låtlyssning genom ytterligare ett inlägg, Will Smith - Miami

Vi rullade från Fort Lauderdale mot frukost på IKEA, ett IKEA som är ett skönt avbrott mot feta hamburgare, fet pizza, fet pasta och feta club sandwichs. Frukosten till en början nyttig med en lättare ceasarsallad och vatten, sen saboterade lillebror Kaustinen allt när han skänkte bort sin pizza till mig. Illa.

Alla sedan åter in i bilen som rullade vidare mot vårt hotell på Collins Avenue strax norr om South Beach i Miami. När vi brände förbi skyskraporna och över broarna som finns typ överallt drog vi på Will Smith - Miami och alla lyriska och vi kände oss välkomnade. På hotellet inte lika lyriska över vår tidiga ankomst så vi fick avvakta rummet i två timmar och då tog vi ett fint descision om att lämna in åtta-nio påsar tvätt till tvätt-dam som sa att vi kunde hämta grejerna vid niotiden på kvällen. Sedan ytterligare ett fint decision med att köra en shopping mall som letades fram i min eminenta Miami & the Keys guidebok som GW och Skutt lånat ut till mig, men som jag faktiskt inhandlade själv efteråt också för att inte slita sönder deras totalt.

Shopping mallen löste två problem jag haft här, saknaden av flip-flop och solglasögon. När man dessutom råkar hitta en ytterst elegant Ralphskjorta för 29 dollar är det svårt att låta bli. Rea, Macy's och Ralph alltid trevligt.

Hotellet tar sedan emot oss med öppna armar och vi dumpar trettifem påsar med kläder och grejer på rummet innan vi beger oss ut mot the beach och Atlanten. Sykt salt och framförallt sykt varmt i vattnet och vi briljerar med totalt värdelös amerikansk fotbollskastning. Formen från Central Park som bortblåst. Men vad gör det en dag som denna, stranden och havet fantastiskt fint.

Strax efter att vi klivit upp till hotellet igen, som ligger 100 meter ifrån stranden, så bryter en rätt svår storm lös. En s.k. Thunderstorm. S.k. som det är så sykt tönt-roligt att säga. Vi sitter på rummet och alla fixar iordning sig inför käk + hämtning av tvätt när det börjar regna något så fruktansvärt utanför rutan, sedan blixtrar det typ var 20:e sekund samtidigt som en palm precis intill rutan håller på att blåsa iväg. Efter att ha skådat tio minuter av detta spektakel får bröderna Kaustinen en magnifik idé om att vi absolut ska hämta tvätten idag och dom tar klunsen om vem som ska gå och hämta bilen 150 meter bort. En annan chockad och rätt laddad för hemkörning av mat men tvingas med. Michaliek förlorar klunsen men när vi trampar ut från hotellet och ser tre decimeter vatten ligga på trottoaren blir även han tveksam, då tar dock lillebror Kaustinen över bilnyckeln och kutar bort mot bilen. Kör den till oss som tar klivet ut i stormen. Flip-flopsen fastnar i vattnet och det är bara att köra barfota trampningen och hoppa in i bilen. Tvätten hämtas och tvättdamen som fixat allt åt oss chockad över att vi kommer.

Hårt regn

Sedan lugnar det ner sig, stormen lägger sig och det blir tropiskt klimat igen. Inhandling av Bud Light Lime och sedan hemkörning av Taco Rico-käk till hotellet och vi slaggar rätt nöjda.

På återhörande

/John Pohlman

2011-07-20 @ 05:08:51 Permalink USA Kommentarer (0) Trackbacks ()

On the road

Fort Lauderdale, FL | 16 juli

Vi lägger ytterligare en dag on the road till vårat konto. Efter utcheckning från Best Western i Orlando drog vi mot Universalvärlden där dom tog 15 dollares i inträde till parkeringen. Målet biografen som visade filmen där the journey ends. Kung Harry. Harry Potter.

Lillebror Kaustinen köpte en stor popcorn och en stor dricka, till popcornen kunde man köra smör från en maskin som var något av det äckligaste jag sett i hela mitt liv. Flytande, rinnande smör rakt upp och ner från detta elände:

Filmen då, jo efter att ha läst böckerna och den sista boken specifikt en sisådär fyra-fem gånger så kändes det väl väldigt bra till en början men på slutet endast okej och filmen landar på J J +

Klippningarna emellanåt helt värdelösa, en förlängd version kommer på dvd eller vad? Och lirarna bakom Harry, Ron och Hermione har väl inte riktigt vuxit upp till skådisar om man säger så även om Watson får högsta betyg ändå. Annars fascineras jag över att Harry Potter har haft samma kläder på sig i åtta filmer, och att kläderna verkligen ser förjävliga ut. Samma för dom andra dårarna. Dom första 2/3 av filmen är bra och känslosamma, sen går det utför och tillslut blir det bara kattskit när dom tar bort en del bokgrejer och kör 19 år senare med samma skådisar som farsor och morsor. Hallå trovärdighet, hallå slänga bort allt. Värsta annars när några riktiga dårar börjar applådera och jubla över en bra grej mitt i en oerhört känslosam och fin scen. Avgå.

Film byttes mot hopp in i bilen och vidarefärd söderut med riktning mot Miami och käk. Eftersom varken jag eller Victor gillar sushi brukar vi trampa iväg och köra någon annan restaurang när Michaliek och Tatta kör sushi och sådant elände. Idag dock Victor sugen på att joina så det blev en kvartett som trampade in på Hokkaido. I samma stund som vi öppnade menyn ångrade sig Victor, och jag som hade ångest redan innan kände samma sak. Vi sköt från höften och jag lyckades dra in en låda med sushi, chicken teriyaki och nån rulle spicy tuna. Efteråt var jag fortfarande väldigt tveksam till hela grejen, det bästa i lådan var den stekta löken som låg under kycklingen.

Extrem pinnteknik, kameran hänger inte med.

Hotell bokades sedan i Fort Lauderdale då det låg på bekvämt avstånd innan Miami och kostade oerhört lite. Incheckning och därefter in i bilen igen för färd mot stranden. Victor och Tatta trampade i och badade medans en annan och Michaliek låg på varsin handduk och vilade. Vattnet tydligen oerhört varmt, dock totalt kolsvart ute då klockan var 21.00.

Efter en lätt middag sedan sömn och tokladdning inför Miami.

/Bokmal.

2011-07-18 @ 21:18:49 Permalink USA Kommentarer (2) Trackbacks ()

Cheesecake

Orlando, FL | 15 juli

Hej hallå alla medborgare.

Fantastisk dag. Lillebror Kaustinen och Tatta åkte till Harry Potter World medan jag och Michaliek åkte till Orlando Premium Outlet och körde extreme shopping på Ralph Laurens Factory Outlet. Snudd på tårögd när man trampade in och såg utbudet. Därefter påfyllnad av tennisgrejer på annan outlet med nya svettband och pannband, allt givetvis Head. Kung Soda och Nole. Lunch på IKEA för 9 dollar och vi lyriska.

Mat

Sedan ryktas det om att jag har utnämnts till tenniskung på hotellet. Efter gårdagens kross av Michaliek trampade vi ner idag igen men fann tennisbanan ockuperad av två skottar. Doubles? Frågade dom och vi jakade. Allt går planenligt och vi tar relativt enkelt ledningen med 4-0 i första och enda setet. sedan ändrar dom taktik och lirar enbart på Michaliek vilket gör det svårare så dom hämtar upp till 4-3. Jag lyckas dock hålla min serve och sedan kan vi breaka dom direkt till vinst med 6-3. Välförtjänt. När vi tackar för matchen säger ena skotten "you've got skills" till mig. Förvånad att jag aldrig hört det från Johan, Bjart, May eller, framförallt, Charlie.

Efter dubbelmatchen trampade skottarna iväg så jag och Michaliek lirade en till match, efter femton minuter hade jag vunnit med 6-0 och vi trampade upp till rummet igen. Väldigt mycket snack om tenniskungen nere i lobbyn sen.

Dagen förflöt annars på ett fint sätt med avslutning på Cheesecake Factory, vilket är en restaurang och inte enbart efterrättsställe. Efter att ha väntat i en timme på att få bord gick det sedan undan och vi, jag och Victor, beställde in en flaska rött till Quesadillas och Pasta med kyckling, soltorkade tomater och grädde. Oerhört nöjd trampade man sedan in på en fin efterrätt i form av Tiramisu, godkänd sådan.

Tanken sen var att vi skulle se Harry Potter men då Michaliek och Tatta satt och halvsov vid bordet ställde vi in och istället trampade jag och Victor till minigolfbanan för att sätta banrekord. Vi bytte gårdagens bana mot ställets andra och lirade sedan skiten ur Oslograbben Ares rekord på 47 slag. Det var extrema nerver på slutet, med två hål kvar var Victor i ledning med ett slag. På banans svåraste hål körde jag en tvåa medans Victor landade på tre och vi var lika inför sista. Båda stabila tvåor och två banrekord var ett faktum. 46 slag och vi kunde stolt posera vid banrekordsbilden. Eller ja, säsongsrekordsbilden.

Som vanligt innovationsrik.

Banrekordhållare.

Sedan toksäng och fantastiskt fin sömn medans NASA/ULALaunch pangade upp raketen i luften, samma luft som gick ur oss då vi inte ville åka en timme t o r 02.00 för 60% sannolikhet att dom skulle panga upp the rocket när det sket sig igår då det va 70% sannolikhet. Avgå NASA.

På återhörande.

/Banrekordhållare

2011-07-18 @ 21:10:52 Permalink USA Kommentarer (1) Trackbacks ()

Sportsday

Orlando, FL | 14 juli

Oerhört lugn och händelsefattig dag vilket vi tackar för. Sov ut till klockan elva, resans senaste uppstigning hittills. Sedan inte mycket vettigt gjort förrän vid två-tre tiden när jag och Michaliek bestämde oss för att utnyttja hotellets tennisbana. Dock stor brist på skor och kläder så vi hoppade in i bilen och körde en runda Wal-Mart shopping. Allting så fruktansvärt billigt så det slutade med att vi köpte en halv tennisutrustning och jag kunde briljera med att köpa dom fulaste skorna Florida någonsin har skådat.

Fin shopping.

När det gäller tennisracket finns det bara ett märke att lira, Head, och i valet och kvalet i butiken blev det givetvis Nole framför Murray som frontade racketet. 16 dollar kostade det, alltså en hundring ungefär. Extreme quality. Dom fina bollarna gick loss på tre stycken för 10 kr och så fyllde vi på med ett Björn Borg-pannband som känns givet tennisnördigt för 15 kr och avslutningsvis dom extremt fula skorna, som ser ut som något Andy Roddick skulle kunna dra på sig, för 80 kr.

Fruktansvärt ladddade åkte vi sedan tillbaks till hotellet, bytte om och trampade ner till den extremt fina hardcourtbanan i betong. Efter tre spelade game kände vi att 35 graders värme och 100% luftfuktighet var rätt jobbigt att spela i. Vid ställningen 5-0 till mig var jag halvt svimmfärdig och tappade 2 game till Michaliek innan jag kunde breaka hem matchen till 6-2. Att lira en tresetare snudd på omöjligt. Kroppen extremt dyblöt och helt död och man kunde trott att jag kom från duschen efter två-tre game.

Briljerar med en rapp nätattack.

Idolkort till landets tennisungdomar. Notera det plågade ansiktsuttrycket. För att komma någon vart inom tennisen måste man lägga ner mycket tid. Det har jag gjort.

Efter en obetydlig powernap på tre timmar hoppade vi in i bilen igen och körde 500 meter till ett steakhouse och beställde in en black angus bit tillsammans med potatismos. Köttet totalt smaklöst men det gick ner utan problemas. Mätt, belåten och laddad intog vi sedan bilen igen och åkte 100 meter till minigolfbanan som blivit framröstad till Orlandos bästa. Extremt höga förhoppningar där.

Kött.

Möts i ingången av alligatorer och sedan väljer jag världens längsta golfputter vilket visar sig vara ett extremt felval. Vi nöjer oss med att konstatera det och att banan var väldigt slumpartad. Nya tag i morgon.

Alligator

Kaos.

Stilstudie i innovationsteknik: står på stenar för att matcha golfputterns längd.

Idolkort till landets golfungdomar. Man måste lägga ner mycket tid på golf för att bli bra, det har jag gjort. Jag älskar att träna.

Annars Orlando skönt turistig och plastig stad där man kan koppla av rätt hårt och göra lite som man vill. Eventuellt kör vi utflykt till Kennedy Space Center någon dag, dock besvikna att nattens raketuppskjutning återigen blev inställd och delayad 24 timmar. Vi tar nya tag som sagt.

Kram

/Orlando Bloom

2011-07-15 @ 08:49:44 Permalink USA Kommentarer (2) Trackbacks ()

Orlando Pirates

Orlando, FL | 13 juli

Ytterligare en dag på the road. Uppstigning runt 09.00 och alla helskinnade efter skakis natt. Ett tag under natten extremt frusen då AC:n körde istid men på morgonen klibbig och svettig då AC:n inte körde något alls. Dusch och formkurvan steg. Ut på Interstate 95 igen och UNO-ligan fortsatte lira. Resultat kommer ej redovisas.

Temperaturen i det här landet har varit fin medans jag har varit här, under resan söderut översteg vi 100 Fahrenheit, ungefär 38 grader, vilket väl får anses som en relativt varm sommardag.

Tresiffrigt.

Första stoppet idag blev Jacksonville, Florida och Budweiserbryggeriet där. Touren skippade vi för att enbart fokusera på the gift shop men då den låg långt bort blev det minitour igenom ändå. Fina inhandlingar gjordes och åtminstone jag var sykt nöjd.

Bud.

Eftersom Sverige lirade VM-semifinal i fotboll och detta är något utöver det vanliga matade vi in Sports Bar i GPS:en som tog oss till Boston's Restaurant & Sports bar. Förrätt med nachostallrik helt amazing medans den italienska trion inte var så italiensk. Matchen glömmer vi.

Nachostallrik

Italiensk trio

GPS:en ställdes sedan in på Orlando, Florida och vårt extremt fina Best Western-hotell för 110 kr natten per person. Michaliek gasade på rätt friskt och det blev en fin resa. Det är rätt skoj att kika reklamskyltar utmed vägen, vissa grejer vet man inte riktigt om man vågar skratta åt eller hur man ska förhålla sig till:

A new knee. A new life.
(Junior?)

Who is John Galt?
(Kasselstrand?)

Do it for her.. learn to dance!

Sådana fantastiska slogans blandas med en hel del bilder på advokater och läkare som står redo att stämma skiten ur en direkt, alternativt operera dig för en hel del pengar. Väldigt underhållande emellanåt och kanske inte riktigt aktuellt för Sverigelanseringar.

Hotellet riktigt fint, tre nätter bokade och efter att dom andra kört lättare powernaps trampade vi iväg mot the car vid 01.00 för färd mot Cape Canaveral. Rocket launch som gällde. En GPS-satellit skulle skickas upp i rymden och vi tänkte givetvis vara på plats. Vår egna GPS ställdes in mot Jetty Park och en timme senare rullade vi in bland livsfarliga tvättbjörnar, mygg och sju andra åskådare. Efter att ha väntat och väntat sa en dam att allt var abortat. Besvikelsen på NASA oerhörd och en timmes körning tillbaks till hotellet gick tungt. NASA dock meddelat att det blev en delay på 24 timmar så nya tag då.

/Er utsände rymdreporter

2011-07-14 @ 18:04:21 Permalink USA Kommentarer (2) Trackbacks ()

Highway Patrol

Florence, SC | 12 juli

Dagen inledes med ihoppackning av grejer och intryckning i the scandal beauty car:s bagagelucka. Först färd mot Subway och amerikansk premiär för min del och Victor tipsade om Philly Steak eftersom den inte finns i Sverige. Givetvis slog jag till och den var helt okej. Sedan det bästa varuhuset hittills i det här landet, Wal-Mart. Skönt billiga grejer och man kunde kung-lodis-fynda på klädavdelningen med strumpor, kallingar och t-shirtar. Sykt grimma t-shirtar och framförallt ett par extremt balla Batman-kallingar.

Efter inhandling vidarefärd in mot Washington för en halvdags site-sajing- Parkering smidigare idag och vi fick en plats i närheten av Verizon Center där Ovechkin trampar runt på skridskorna, nu är det dock sommar och Dalai Lama har intagit arenan istället varför det är extremt mycket munkar och sheriffer i stan. Vi lätt besvikna när Washington Capitals teamstore var stängd på grund av detta event.

Istället trampning mot National Archives och the Declaration of Independence. Väldigt fascinerande pappersbit och man känner att den amerikanska historiekunskapen lyser rätt hårt med sin frånvaro.

Sedan vidare mot National Museum of Natural History och kika lite lätt på dinosaurier för att sedan trampa vidare mot den stora höjdpunkten, National Air and Space Museum. Därinne fanns det en hel del rymdfarkostgrejer:kapslar, månlandare och annat grimt. Bästa en sten från månen, som jag givetvis tog på. Jag har rört månen. Nöjd.

Touching the moon.

Stor rymdkapsel

Sykt stor rymdmotor och liten Jake.

En helt äkta atombomb

The Capitol och 35-gradig värme väntade härnäst och dom andra relativt svettiga medans jag extremt svettig, dock jag pigg medans dom andra trötta. Sykt. In på the Capitol och kika lite snabbt och framförallt njuta av AC:n som finns i varenda byggnad i det här landet.

Taxi tillbaks mot Verizon, käka och sedan in i the car för att ge oss ut mot ett till Air och Space museum som kompletterade det vi varit på med en riktig rymdfarkost och lite annat ballt. Men stängningstiden var katastrof, halv fem, och efter lite kaos styrde vi istället söderut längs med Interstate 95 med sikte på Jacksonville/Orlando, Florida.

Mat, quesadillas

Mellan 16.00 och 00.00 satt jag, Victor och Tatta i the car och lissnade på musik, spelade UNO, halvsov och läste böcker medans Michaliek agerade tryggt vid ratten.

UNO-ligan i baksätet. Till vänster Joker, bartender och till höger Uno Kronqvist, intendent

Vi passerade Virginia och North Carolina innan vi checkade in på ett motel i närheten av Florence i South Carolina. Motellet kostade 55 dollar natten och vi var dom enda gästerna vilket väckte härliga tankar hämtade från diverse amerikanska skräckfilmer.

Sömn efter några oroliga blickar mot fönstret och den extremt låsta dörren och natten passerade.

/Uno Kronqvist, Rederiet

2011-07-14 @ 18:02:50 Permalink USA Kommentarer (0) Trackbacks ()

Washington Capitals

Washington, DC | 11 juli

Stor dag. Stor stad. Stor debut. Bilen varvades upp och vi tog sikte på downtown Washington som visade sig vara lite klurigt att hitta parkeringsplats i. Skönaste när vi blir omkörda av extreme poliseskort med fyra bilar framför en svart bil med extremt tonade rutor och sedan tre bilar bakom. Dalai Lama? Barrack Obama? Oklart men troligtvis Dalai. Båda i stan i vilket fall.

Parkering löste sig tillslut och vi kunde ge oss ut i ett makalöst hett Washington med en luftfuktighet på 100%. Inleder med kombinerad frukost/lunch och jag gör smart grej och kopierar lillebror Kaustinens beställning med Shepherds Pie. Så sykt gott, kalopsliknande kött i botten och potatismos på toppen. J J J J

Shepherds Pie.

Sedan sikte mot dagens stora grej, Segwaytour i Washington! Som vanligt jag kartläsare och vi kom fram säkert och smidigt och fick slita på oss varsin fin hjälm och kika en instruktionsvideo på en kvart om hur man åker segway. Eftersom dom andra stollarna har åkt segway förut medan jag var rookie var pressen stor och blickarna många på mig när jag tog ett stabilt kliv upp och körde skiten ur segwayen. Eller inte. Via lite lätt hackande kunde jag till slut glida fram elegant. Segwayen smart grej som håller balansen automatiskt, sen bara luta sig framåt eller bakåt beroende på om man vill gasa eller backa. Styr gör man genom att luta styret åt höger eller vänster. Rätt simpelt och efter fem minuter är man inne i det.

Mr Segway i kunghjälm.

Touren sedan grim med Vita huset, Lincoln Memorial, Washington monument, Capitol och Smithsonian muséerna. Fruktansvärt skönt att kryssa fram på segwayen och ibland var vi större sevärdheter än platserna runtomkring oss då alla tog foton.

Utanför Mr President.

Framför Washington Monument.

Lincoln Memorial.

Capitol och Mr Segway

Tveksamt om jag någonsin har varit på en roligare tour, så fruktansvärt skoj att åka segway och sen Washington perfekt stad då sevärdheterna är många, intressanta och inom precis lagom avstånd så man kunde kryssa fram med segwayen. Det var lite som med New York då alla sevärdheter så sjukt omtalade och som man sett i filmer så man verkligen kände igen allt. Segwaytour får högsta betyg, J J J J J, buss och promenadtourer tar vi bestämt avstånd från i fortsättningen.

Efter touren trampar jag och Michaliek till International Spy Museum där dom har sykt många spiongrejer från WWII, kalla kriget och massa andra ställen. Paraplyer med giftpilar, en kamera lika stor som en fingerborg, träning i hur man upptäcker saker som inte hört hemma i en omgivning, klättring i ventilationstrummor och mycket information om hur spioner har spelat avgörande roller i olika krig plus massa annat grimt grejs. Mycket nöjda men lätt stressade då vi var tvungna att picka up the car innan klockan åtta då garaget stängde. Lite mer photos utanför vita huset, baksidan den här gången, och sedan bil mot Lincoln memorial var det tänkt, där vi skulle bevittna solnedgången men eftersom solen gått i moln åkte vi istället hemåt, handlade mat på vägen och slocknade på the hotell.

I morgon halvdag i Washington och sedan vidare söderut mot Florida, Atlanta är inställt och vi kör raka vägen ner mot Jacksonville och Orlando. Spännande.

/Jakob, professionell segwayförare.

2011-07-14 @ 03:44:01 Permalink USA Kommentarer (2) Trackbacks ()

Big wheels keep on turning

Manassas, VA i närheten av Washington, DC | 10 juli

Först och främst, vi ligger lite efter med bloggandet på grund av scary motels och en hel del bilande. Vi gör vad vi kan för att ta igen detta nu.

Efter sju dagar och sex nätter i New York var det dags att röra sig söderut. Ska man utvärdera New York så, här kör vi lite background information, finns det en stad som har mitt hjärta full ut och det är Rom och efter det är London staden med skönast känsla. New York trampar in där mittemellan. Det är en fin trio. Originell sådan med.

Det speciella med New York är att allt är som omtalat, så stort och att trampa runt i staden känns lite lätt overkligt. Det känns som att varenda gata har en egen historia, nämns i en låt eller är kuliss i en film. Dessutom är jag så fruktansvärt svag för namnen på alla platser här. Dom är så, på Patrick Ekwall-språk, svåra att alla går hem. Battery Park. Madison Square Garden. Hudson River. Alla låter bra. Och kanske är det för att alla känns så omtalade. Döp om Framtidsdalen i Borlänge till Batteriparken och varenda människa hade tyckt att det var idioti. Här kan man hitta på vad som helst och det låter så rätt. Och svårt. Och stort. Shoppingen dessutom fin. Det var bara NHL-hockeyn som saknades nu. Kung New York.

För att komma vidare söderut trampade vi iväg ner mot garaget och plockade fram bilen. För mig bilpremiär på roadtrippen, för dom andra fortsättningen på en månads bilresande. The car var en riktig scandal beauty, en Ford Escape som hade gjort Ronny och Ragge nöjda. Sätena oerhört bekväma och GPS:en guidade oss ut ur New York, in i New Jersey och till frukost på IHOP, International House of Pancakes. Double blueberry pancakes beställdes in och spänd väntan. Efter några tuggor var omdömet klart, J. Pannkakorna smakade gammal extremt dålig muffins och det var ingen höjdare.

Åka car

"Pannkaka"

GPS:en rattades sedan in på Independence Hall i Philadelphia och jag slocknade i baksätet medans Michaliek rattade bilen längs the highway. Ankomst och parkering, jag chockad när man lämnade ifrån sig bilen till gubbe som sedan parkerade the car medans vi trampade iväg till Independence Hall och Libery Bell. Byggnaden en lätt besvikelse då dom renoverade och inte så många ställen att gå in på och inte så mycket att se men klockan upplevdes på nära håll åtminstone.

GANT Seagate vs. Liberty Bell.

Eftersom jag har ärvt planeringsådran från min fader hade jag signat upp adresserna till både Independence Hall och Rockytrapporna som blev nästa stopp i Philly varför resan blev oerhört smidig. Parkering igen och vi trampade fram och får genast syn på Rocky Balboa-statyn framför Museum of Art där trapporna ligger.

Rocky vs Ivan Drago

Efter det Converse på fötterna men dessvärre ingen grå huvtröja och löpningen upp längs trapporna påbörjades för att sedan blicka ut mot Philly från the top. En fantastisk känsla.

Lätt löpsteg

Fin utsikt

Då vi hade bestämt att vi skulle köra vidare mot Washington samma dag och inte göra ett alltför långt uppehåll i Philly hann vi dessvärre inte med Penn's landing men vi fick en very nice view av Benjamin Franklin-bron innan vi drivade vidare söderut.

Första donkenbesöket under denna resan genomfördes och deras McFlurry Rolo, limited time - bara en sån sak, var helt sykt stor och god. Generellt sett är portionerna här som gjorda för mig eftersom dom är väldigt väl tilltagna och man verkligen blir mätt. Nöjd. Efter donken byte av förare och lillebror Kaustinen tog plats bakom ratten och körde iväg med en rivstart och skällde sedan ut allt och alla längs vägen. Två timmar senare och i närheten av Washington tog Michaliek över ratten igen medan vi bokade hotell från baksätet via ett härligt gratis WiFi-nät på en parkeringsplats ute i nåt mindre samhälle. Lång mening. Eftersom downtown Washington är rätt dyrt och vi skulle ha hotellet inom en timme körde vi en kaosbokning på ett ställe i "utkanten" av Washington. Rattade in på GPS:en och åkte dit, känslan i bilen var att vi var en bra bit från Washington. Kommer fram och frågar i receptionen, 45 minuter in till stan - när det inte är rush hour. Får väl nästan anses vara centralt. Ändå rätt nöjda då vi betalar 120 spänn per natt per skalle.

Beställde sen hemkörning från Papa John's och alla lyriska.

Pizza.

Efter det tack och godnatt.

/Er utsände någonstans strax utanför Washington.

2011-07-14 @ 03:29:43 Permalink USA Kommentarer (1) Trackbacks ()

Derek Jeter & Tiny's

New York, NY | 9 juli

Återigen gameday, vaknade tidigt men somnade om till nio vilket var sunt. Matchstart 13.00 så jag och Michaliek drog oss mot tunnelbanan strax efter 11.00 då vi inte ville bli delayade. Idag strålande solsken så matchen skulle bli av.

När tunnelbanan glider ut från sina tunnlar och ut på öppet spår så ser vi hur Yankee Stadium tornar upp på sidan. 52 000 åskådare. Trampar in direkt, kör shoppen och Roger Maris-tröjan kompletterar min redan inhandlade keps. Jag är kungen på läktaren medan Derek Jeter är kungen på plan. Å harre vilken match han gör. 2 998 hits inför matchen, jag totalt noll koll på baseball men det var svårt undvika att han körde rekordjakt, att bli förste Yankee över 3000 hits och komma med i 3000-klubben.

Första gången han trampar fram reser sig hela arenan och när han träffar blir det ännu mer kaos. Andra gången han kliver fram tar det tid, strikes och balls och felträffar innan han kungar sig nåt så fruktansvärt och drar en homerun och hela arenan blir kaos och stående ovation. Riktigt stort. Sedan kör han hit dom tre sista gångerna han kliver fram med och vinner matchen åt Yankees. Kung Jeter.

Yankee Stadium när Derek Jeter ska hitta.

Jake på Yankee Stadium

Baseball annars som sport en helt okej upplevelse, bra med folk och trots att vi satt högst upp kom vi nära. Första och andra inningen fruktansvärt intressanta när Jeter skulle slå, sedan dog det lite och blev inte spännande igen förrän på slutet. Men som alla andra dårar gör så kan man resa sig, trampa till kiosken och köpa korv, burgare, kyckling och allt annat dom tokkränger på arenan. Korven med bröd riktigt god, J J J +

Glada och nöjda med upplevelsen lämnar vi Yankee Stadium för att sluta upp med Tatta och Victor och dra oss mot Central Park, dom hade inhandlat fika så vi satte oss på gräset och körde picknik. Micket misigt. Eftersom vi hade fotboll och amerikansk fotboll med oss trampade vi sen till en enorm gräsyta, så där perfekt skyddad av träd och annat som stängde ute storstaden även om det inte gick att undvika skyskraporna i bakgrunden så skapade det en fantastisk inramning. Jag och Victor briljerade med fotboll och amerikansk fotboll medan Michaliek låg och sov en längre stund (skräll..)

Det ska sägas att vi började med fotbollen för att safe:a lite då framförallt jag är helt värdelös på amerikansk fotboll, kasten går åt skogen men jag catchar helt sykt otroligt bra. I början när vi kastade gick det förbi folk som skrattade åt oss men det tog sig till slut. Kungar var vi.

Soccer.

Football.

Fika

Efter ett lätt ombyte och en snabbare dusch trampade vi sedan till Tiny's som Victor ringde och bokade bord till. Henke Lundqvist och Sean Avery delägare så det var viktigt att visa stöd. Fin värdinna, fin servitris, fint folk, fin lokal och fin mat. Slutsatsen, en fin restaurang. Käket sykt gott med grillad kyckling, kroketter och så en liten sidobeställning av potatismos. Till detta något glas rött och så avslutning med en lättare jordgubbsefterrätt. Jag, Victor och Tatta lyriska.

Annars kan jag meddela att Spindelmsannern har jobbat sig in i mitt undermedvetna. You can change your mind, but you can not change your heart är det enda jag hör nuförtiden.

I morgon kör vi Philly och Washington, på återhörande därifrån!

/Er utsände

2011-07-10 @ 15:29:19 Permalink USA Kommentarer (1) Trackbacks ()

A heart in New York

New York, NY | 8 juli

Art Garfunkel, som min kusin ibland tycker att jag är lik, har skrivit en alldeles fantastiskt otroligt bra låt om New York. A heart in New York heter den. Därför lyssnar vi på den medan vi läser inlägget.

Lika som bär?

Jetlaggen har börjat lägga sig och gamla rutiner har börjat visa sig så vid åtta i morse var jag så fruktansvärt trött att det blev snoozning en halvtimme. Inte mer än så, men ändå. Bröderna Kaustinen låg givetvis och toksov medans jag och Tatta, lillebroder Kaustinens dam, trampade och handlade frukost, åt frukost och bestämde att vi skulle boka biljetter till Rockefeller Center och sen hann jag även trampa ner och skriva ut biljetterna innan grabbarna var redo för avfärd. Tröttare bröder har jag aldrig träffat, aldrig.

Vi tog hissen Top of the Rock och även om utsikten var fin där uppe med fantastisk vy över Central Park så var vyn i hissen än bättre med en fruktansvärt fin amerikansk dam på plats.

Central Park

Favorit i repris, Jake framför Empire State Building.

Efter Rockan siktet inställt på kultur och museum. Jag och Michaliek trampade därför till Guggenheim för lite härlig konst då det ryktades om att Chagall hade tavlor på platsen. Av detta såg vi inte mycket, istället utställning av en grabb vid namn Lee Ufan som var något av en stenfantast. Lee Ufan hade nämligen, extremt stor konstnär som han är, ställt ut lite stenar till allmän beskådning. Vissa stenar stod på madrasser, andra stod helt alone och tillslut, min personliga favorit, så hade han släppt en sten på en glasruta, varav sprickorna utgjorde en otrolig syn. Till detta elände betalade vi 18 dollar, jag fick tyvärr inte visa upp mitt studentkort för Michaliek som betalade kalaset, då hade jag fått rabatt 3 dollar.

Det enda som var bra var att det ingick gratis hörlurar med ljudguide. Stor humor när berättarrösten är helt lyrisk över Lee Ufans experiment med papper och stenar. Lee Ufan hade nämligen försökt sätta fast tre papper på marken med stenar, men misslyckats då vinden hade tagit papprena som flugit iväg och dåren då jagat efter. Jag vet inte vad man ska tycka om detta "experiment" men berättargubben hävdade att det var stor konst då papprena interagerade med naturen och människokroppen varför det var ett fantastiskt konstverk.

Lee Ufan, lägg det namnet på minnet. Grabben kommer bli nåt stort, framförallt inom sten.

Det fanns en enda vettig grej på Guggenheim och det var ett rum helt tapetserat med endollarsedlar. Sykt grimt. Givetvis en Hugo Boss-designer som skapat rummet, lite klass där.

Kaos med Lee Ufan på Guggenheim.

Efter en timme på Guggenheim var vi klara och stod frågande till vad vi skulle hitta på. Eftersom Victor och Tatta var på Metropolitan Museum of Art, och rapporterade att det var frivilligt att betala för att trampa in så gick vi fem gator neråt och raka vägen in. Att äntligen få se en Chagall-tavla live var mycket stort, riddare i rustning och lite annat krims krams också väldigt grimt men bästa var souvenirshoppen med printade paintings. Fina inköp gjordes.

Skapligt finito in the body och brain så kände vi hungern och tröttheten slå emot oss. Hooters fick bli nästa stopp. Tunnelbana down och sen ett lätt searchande på några streets innan vi utnyttjade Starbucks gratis WiFi för att få tag i the adress till stället. Victor och Tatta slöt upp och vi gick in och hälsade på den mycket trevliga damen som serverade oss.

Hamburgare beställdes och med tanke på hur den smakade kunde man tro att det var servitriserna som hade lagat maten, efterrätten lika illa. Dessvärre. Annars stor besvikelse när Tatta hade beställt in quesadillas och jag totalt missat det i menyn, nästa gång så. Hooters lätt överskattat men ändå en upplevelse. T-shirt inköpet dessutom viktigt.

Burgarkaos och en liten bit quesadillas

Alla på väg in i matkoma så hotellet och en lättare vila väntade. Dom övriga tre slocknade direkt medans en annan slog på hightlights från världens bästa sport-drama-film genom tiderna. 61* om kungarna Mickey Mantle och Roger Maris jakt på Babe Ruths homerunrekord. Även lite lättare Mrs Robinson kördes, så att Joe DiMaggio också kunde höras. Anledningen till detta var lika enkel som simpel, gameday. New York Yankees mot Tampa Bay Rays och Derek Jeters jakt mot 3 000 hits med das baseballträ.

Efter väckning av Michaliek begav vi oss iväg mot Yankee Stadium och en timmes kaos i tunnelbanan. Eftersom det regnat hela dagen funderade jag på om det kunde bli inställt, men tänkte inte speciellt mycket på det. När vi trampar av på hållplatsen möts vi av flertalet fans och dom säger samma sak; inställt och uppskjutet till 22 september.

Lätt besvikna tar vi fyrans tunnelbana hem, trampar av på Grand Central och stannar till på vägen och köper en fotboll och en amerikansk fotboll inför lördagens extreme häng i Central Park. Sedan in på hotellrummet och jag kör tokbokningen av biljetter direkt till lördagens match på Yankee Stadium. Vi ville ha våran match.

Regntungt Yankee Stadium.

Jag och Victor beställer hemkörning av italiensk mat från stolleställe, och smaken är väl inget vidare men mat i magen är aldrig fel. Därefter toktidig sömn, så välbehövligt och skönt.

På återhörande.

/Roger Maris #9

2011-07-10 @ 15:03:28 Permalink USA Kommentarer (3) Trackbacks ()

The counter

New York, NY | 7 juli

Uppe först i sällskapet i morse som vanligt, Vissa brukar ha problem med jetlagen, för mig har det varit totala motsatsen. Eftersom min dygnsrytm i Sverige är väldigt lik den man kör i New York, kanske ännu mer extremt efter midsommar och Peace and Love, så var det väldigt lätt att komma in i 08.00 - 00.00-dagarna over här. Längesen jag kände mig så morgonpigg.

Dagen inleds med en American hero istället för Italian hero, ser vi en övergång här? Nej, inte än. Lite juice och kaffe till detta och stora svårigheter vilken av dom fyra mjölksorterna man skulle välja till kaffet. USA lever upp till möjligheternas land. Bra för en kille från möjligheternas stad.

Dagens plan var shopping, very much shopping så det blev att trampa femte avenyn upp till Central Park och några få fynd lyckades man göra men under förmiddagen hade vi svårt att komma igenom. Bättre lycka efter en lättare buffélunch då Macy's fick stå som värd igen under eftermiddagen. Lite Ralph Lauren påfyllning och så ett till par eleganta Conversedojor. Känner mig otroligt originell.

Efter detta ett enormt laddningspådrag inför Spindelkillenmusikalen på Foxwood Theatre. Lite lätt uppklädda i shorts och skjorta trampar vi dit och kungar oss i biljettkassorna där dåren har lite problem att hitta våra tickets. Det ryktas om att vi tillslut fick någon annans biljetter, in kom vi i alla fall och platserna väldigt stabila. Dessvärre inga photos därinne då en sur vakt lyste med ficklampa på alla som ens fick för sig att plocka upp the mobiltelefon.

Själva musikalen i sig då, ja efter en tveksam inledning tog det sig inte riktigt under den första akten. Under en och en halv timme var det många tveksamheter både röstmässigt, kulissmässigt och underhållsmässigt. Musikalen skall uppenbarligen vara den dyraste någonsin men när man väl är där undrar man mest vad dom har lagt pengarna på. Gissningen är livsförsäkringar då flertalet har blivit skadade och avlidit under repetitionerna. Riktigt sykt. Andra akten lite mer tempo och den stora behållningen när dom flög runt och sjöng var den gröna förbrytaren som körde humor hela tiden, varför han sedan fick överlägset mest jubel när skådespelarna tackades av efteråt.

Vidare sjöng Spindelkillen "You can change your mind but not your heart" och det blev nästan djupt. Dessvärre var Mary-Jane tvungen att replikera genom att sjunga en tre minuter lång avskedslåt bara för att Spindelkillen gick ut genom dörren. Då dog det en smula. På det stora hela rätt segt, men samtidigt en upplevelse man inte ångrar. Betyget landar på J J.

Busar utanför teatern efteråt.

Efteråt rejält hungriga och i ett skyltfönster upptäcker vi årets grej - snickra ihop din egen hamburgare. Lika noggrant som jag fyllde i min ESTA-ansökan fyllde jag i ett frågeformulär om vad jag vill ha på min ultimata hamburgare som jag döpte till Jake. När den sedan kommer in på bordet är det en gigantisk njutning med stekt lök, coleslaw, gurka, tomater, bacon med äppelsmak, sour cream och en bättre cheddarost till hamburgarbrödet och köttet. Helt otroligt sykt god hamburgare och betyget givetvis högt, J J J J + då jag ju själv komponerat den.

Frågeformulär 2A.

Resultatet

Ingen Dr Pepper ikväll dessvärre utan enbart till lunch idag.

På återhörande!

2011-07-08 @ 15:59:04 Permalink USA Kommentarer (2) Trackbacks ()

We all live in a yellow submarine

New York, NY | 6 juli

Rivstart strax efter nio på Cafe Charlie intill oss med inhandling av hasselnötskaffe, Italian hero och en lättare äppeljuice. Käk på rummet framför delar av Ice Age II. Kaustis lillebror svår att slita med när det var dags att gå.

Som vanligt tunnelbanan uptown, nu med sikte på tolfte avenyn och 46:e gatan eftersom den äldre damen på touren igår berättat om ett museum med hangarfartyg och ubåt där. Alla totalt lyriska varför det blev dagens första mål. För att skynda på ärendehanteringen och slippa undan den extrema värmen, 30 grader och minst, med stor betoning på minst, 100% luftfuktighet, trampade vi in i en taxi och gled fram dom sista gatorna. Skoj när en annan får sitta fram med chauffören medans dom andra tre sitter bak och kollar på Jimmy Kimmel-klipp på skärmen.

Väl framme vid the museum trampade vi direkt till ubåten som hade varit i bruk mellan 1958 och 1964. Det var med stor spänning och extrema förväntningar jag bordade the submarine. Ingenting var längre top secret så vi fick ösa foton vilket vi givetvis gjorde.

The ubåt

Nöjd Jaker i das boot

Join the NAVY, min honnör hade platsat i värnplikten va, Junior?

Ct. Jake Iceman and Lt. Michael Maverick

The ubåt var ball, utrymmet ändå hyfsat stort på höjden men inte så tilltaget på bredden. Att leva sådär i några månader hade förmodligen slutat med Säters psyke.

Eftersom området var rätt stort trampade vi sedan till the hangarfartyg och kikade en hel del gamla stridsflygplan och en del nya. F14 Tomcatens motorer skämtar man inte bort så att säga.

Topgun nästa

Största besvikelsen dock att man inte fick provsitta någon cockpit. Mitt givna inledningstal hade såklart varit:

Goodmorning ladies and gentlemen. This is your captain Jake Mattsson speaking. Today we're leaving New York for Stockholm, Sweden. The journey will take around two minutes and I hope you'll enjoy the trip. Now, please fasten your seat belts.

Alltihop givetvis med sådär överdrivet bra uttal.

Sedan följer konversationen med andrepiloten (A) och styrman (S) i cockpiten:

J: Radar?
S: Check
J: Throttle?
A: Check
J: Pressure?
A: Check
J: Blåvitt?
S: Lånat ut Bärkroth till BP.
J: Full speed, GO GO GO!
A: We can't make it!
J: Yes we can!
A: You did it!
J: No, we did it.
A: Kung är du.

Återigen med så där överdrivet bra uttal. Kung hade jag varit. Men tyvärr fick jag inte uppleva detta idag. Hur som helst, lite lätt urspårning till trots, museumet var helt okej och får J J J i betyg, mycket tack vare ubåten.

***

Taxi till Madison Square Garden och lite lätt rundkikning men allt igenbommat på grund av renovering, vilket vi visserligen kände till men vi hade åtminstone hoppats på en liten lättare Rangersshop. Istället Macy's och lite svår shopping innan man kraschade in toksvettig och förstörd på rummet lagom till Sverige-USA tillsammans med en hotellevererad pizza från Domino's. Detta ledde givetvis till matkoma och vi körde en italienare, siesta när solen lyser som starkast.

Helt okej pizza men ATA betydligt vassare. J J +

Sen på det igen och utflykt till New Jersey och Red Bull Arena. Hasse Backe manövrerar New York Red Bulls i Major League Soccer och jag och Kausti kände att det vore intressant att utforska hela fotbollsapparaten över here. Arenan fräsch och överallt luktade det friterat, vilket givetvis höjer betyget. Spelet oerhört tempofattigt, försvaren åt skogen och kanterna utnyttjades väldigt sällan men ändå var det snäppet högre klass än Allsvenskan sykt nog. Klacken faktiskt överraskande bra medans resten av arenan förmodligen inte förstod reglerna. 5-0 blev slutresultatet till Red Bulls mot Toronto och Henry hängde en kasse.

Red Bull Arena

Dricker Red Bull på Red Bull Arena innan New York Red Bulls.

***

Efter matchen blev det PATH-tåg tillbaka till Manhattan och sedan ner i metron igen för vidarefärd till Staten Island-färjorna. Då den äldre damen på touren meddelat att detta var gratis och grimt att köra på kvällen lydde vi direkt och 00:00 lämnade vi kajen. Att se frihetsgudinnan i mörker var rätt ball, men ingenting mot New York i mörker, från vattnet och med hela skylinen framför sig. Very good.

Avslutningsvis en fin macka med rostad kalkon och givetvis en diet Dr Pepper.

Tack för idag, slut för idag.

/Hasse Backes scout på läktarn

2011-07-07 @ 20:15:09 Permalink USA Kommentarer (2) Trackbacks ()

Location. Location. Location.

New York, NY | 5 juli

Tack vare att jag har varit morgonpigg under hela min karriär trampade jag upp samtidigt som tuppen, det vill säga strax efter åtta. Tisdag innebar tourens dag då vi bokat in en amazing tour över New York som fått starka J J J J + av tidigare besökare. Frukost på affären bredvid hotellet och en Italian hero-baguette senare så var alla mätta, belåtna och på väg till tunnelbanan.

Upp till sjunde avenyn och ombord på en buss med tre wunderbaum i taket. Här någonstans känner man att det inte kan gå fel. En äldre dam börjar sedan babbla om Mamma Mia och ABBA när hon får höra att vi är från Sweden. Amazing. Bussen drar iväg mot John Lennon och Strawberry Fields. Ett första av fem stopp görs här.

Min wunderbaum, så grön och graun

Imagine

Tillbaks på bussen så väntar gratis water från den polska springan Poland Spring. Fantastic. Två flaskor sveps direkt då vädret bjöd på ungefär 28-30 grader och strålande sun. Bussen rullar downtown mot Rockefeller och lite mer snack, någonstans på vägen nämner den äldre damen "Location. Location. Location", om att allt handlar om just location, tremendous!

Kaos

Fortsatt tourande och mer vatten intas medan vi rullar vidare genom Times Square mot ett bättre utsiktsställe framför Empire State Building samtidigt som lustiga huset kan skådas på håll.

Jake och okänd dam med röd barnvagn in front of Empire State Building.

Lustiga huset

Det var very spännande med site-sajing även om vi inte var inne på något ställe men överblicken man fick var väldigt fin eftersom vi rullade förbi i stort sett varje stor grej. Det syka dock att man får lätt ångest över att man inte kommer hinna sen ens en fjärdedel av allt.

Det bästa var dock yet to kom då vi tog the bus, som såg ut som en gammal fängelsebil, ner till hamnen för att borda en båt. Båten öste sedan på runt broarna och framförallt blåste den förbi Frihetsgudinnan så att man kunde ta en hel del photos.

Fängelsebuss

Jake med frihetsdam

Avslutningsvis Ground Zero och Wall Street innan vi, efter fem och en halv timmes tourande, kunde trampa in på TGI Fridays för andra dagen i rad. Idag en lättare Club Sandwich. Och givetvis Pepsi med fri refill.

S Club 7

Dagen fortsatte sedan med en del kaos på Times Square och efter en del trampande upp och ner och ut och in ur butiker kunde man äntligen köra en riktig turistgrej och köpa en Yankeeskepa. Sköna nu att man slipper fixa frillan dom dagar man har en bad hair day, kepan ersätter.

Eftersom både jag och Kaustis lillebroder är rätt bigga Harry Potter-supportrar ville vi givetvis till Discoverys utställning om just Harry Potter, typ grejer från filmerna. Sagt och gjort och vi, framförallt Victor, lyriska över alla grejer dom hade. Överlägset bäst Quidditchliret som vi var totalt överlägsna på när man skulle slänga bollar genom ringar. Alla andra besökare otroligt imponerade. Eftersom det var extreme total fotoförbud där kan jag dessvärre inte visa upp något elegant, får be om ursäkt.

Efter en very long dag på stan trampade vi hem och avled en smula på hotellet. Tanken var att eventuellt trampa upp i Empire State men väl där var köerna för långa så istället blev det tidig sänggång och en bättre Dr Pepper Cherry. Dag två avklarad. Kung.